Engelska skolan - Bra/anus?

Förstår precis hur du menar. I den svenska skolkulturen är både elever och föräldrar generellt ganska ovana vid att det krävs övning och ansträngning för att lyckas i skolan för de allra flesta, förutom möjligen i några ämnen där man har extra talang, extra intresse och/eller att föräldrarna har detta så att de kan dels ge ytterligare inspiration (förutom lärarens) till att ämnet är viktigt, och dels hjälpa till med läxor. Föräldrarna ska dock inte behöva hjälpa till med den typ av repetitionsläxor som jag förespråkar.

Jag är själv språklärare på högstadiet och även om jag förstår tanken bakom att många idag strävar mot en läxfri skola så anser jag att det är fel väg att gå i flera ämnen. Förr sa man ju alltid att "repetition är kunskapens moder" och i åtminstone moderna språk, och säkert matte också, är det väldigt svårt att komma särskilt långt om man inte lägger tid även hemma på att träna på t ex glosor eller göra extra matteövningar om det är något moment man har svårare för, och FÖRSÖKA själv lite till istället för att bara luta sig tillbaka och säga att man inte kan, eller att ämnet är tråkigt.

I engelska t ex kommer ju en stor del av ordförrådet genom vardagsinput så många elever i Sverige har ganska lätt för engelska så de får en chock att man måste lägga tid för att bli "duktig" i tyska, franska, spanska, Det krävs övning och repetition för att lyckas väl och när man inte lägger den tiden (säg minst tio minuter tre gånger per vecka för att repetera glosor) så blir en del elever förvånade och besvikna att de "inte kan" språket. Jag menar inte att det ska bli som i Kina där många barn inte hinner ha några fritidsaktiviteter alls på vardagar och stor fokus verkar vara på utantillkunskap, men generellt behövs en annan inställning till skolarbetet i Sverige där skolan går före fritidsaktiviteter, anser jag. Om man behöver öva och repetera mycket för att lyckas i skolan kanske man får nöja sig med EN fritidsaktivitet som inte kräver träning tre-fyra vardagar per vecka och match på helgen. I många andra länder är detta fullständigt självklart men i Sverige är det verkligen som att svära i kyrkan att som pedagog säga detta. Jag kommer troligen själv sätta mitt barn i en friskola som jag tycker bättre motsvarar min syn på detta.