• Anonym (Vill vara rättvis)

    Bråk om rumfördelning

    Lite korta fakta:
    Jag har två döttrar sedan innan, 6 och 7 år.
    Han har en son sedan innan, 8 år.
    Vi har en gemensam son, 10 månader.
    Totalt 4 barn.

    Vi bor trångt och har nu fått möjligheten att hyra boende som är något större. Tyvärr inte eget rum till alla barnen.
    bebis kommer att fortsätta dela med oss.
    Sedan finns det två sovrum kvar som ska fördelas på de tre äldre barnen.
    Alla barn vill ha ett eget rum, vilket inte går, så vi vuxna måste ta ett beslut.

    Min mans argumentation är att hans son ska få eget rum eftersom han är äldst.
    Han påstår vidare att hans son inte skulle gilla tanken på att dela rum med en "lillasyster", speciellt inte den vilda av dem, helt oacceptabelt säger han.
    Han tycker således att mina döttrar ska fortsätta dela rum, som de gör i dagsläget. 
    (I dagsläget delar de rum mot sin vilja och hans son har eget rum, vilket de andra tycker är orättvist).

    Min argumentation är att det inte ska vara någon åldersdiskriminering. Hans son kommer alltid att vara ett år äldre och jag undrar då om det ska betyda att han alltid får ha eget rum, vilket jag tycker är konstigt. Jag håller med om att tjej och kille kanske inte ska dela rum i puberteten men vi är väll inte riktigt där än. Jag påstår inte att någon av mina döttrar har företrädesrätt utan jag tycker att vi lottar och sedan cirkulerar vi/byter var 6e månad så alla får chansen att ha eget rum under en period. Dessutom är hans son så mörkrädd (pga zombie-spel?) så han inte vågar vara ensam på över eller undervåningen. Den som får eget rum måste klara av att sova ensam på nedervåningen eftersom just det sovrummet ligger där. Kanske just därför skulle han börja ett halvår med att dela rum med någon av de andra på övervåningen?

    Vi är nu osams och jag tycker att han sätter sin son i främsta rummet och glömmer bort mina barns önskningar.

    Lite råd och tips TACK, eller är det nån som håller med mig eller min man så berätta gärna varför!

  • Svar på tråden Bråk om rumfördelning
  • Anonym (Vill vara rättvis)
    annananonym skrev 2015-10-13 14:11:59 följande:

    Jag tycker dina flickor ska fortsätta dela rum eftersom det passar sig bäst både ålders- och könsmässigt.

    Men ni kanske kan dela av rummet med garderob, draperi eller liknande?

    Att sonen är mörkrädd måste ni ändå jobba på, nattlampa musik eller något kanske kan fungera?

    Har ni alla barn på heltid?


    Dom har en bokhylla som delar av rummet nu. Så vi lär ju få fortsätta med den varianten. Japp, alla 4 bor heltid hos oss.
  • Anonym (Vill vara rättvis)
    Monchichier skrev 2015-10-13 14:14:43 följande:

    Ett alternativ är ju att ha ett sovrum som bara är till för att sova i. Alltså alla tre sover i samma rum på övervåningen.
    Rummet på nedervåningen görs till ett lekrum som man är i om dagarna.

    Så rättvist som det bara går.


    Jag tror att de då skulle få svårt att sova då och lätt falla in i bus, prat eller bråk. Vi nattar barnen genom att ligga en stund i varje barns säng (jag ligger hos tjejerna och han hos grabben) och småpratar och kliar rygg. Skulle bli stimmigt i samma rum... men tanken var god 
  • Anonym (Vill vara rättvis)
    Anonym (skapa problem) skrev 2015-10-13 14:34:29 följande:

    Hur hade ni gjort om alla var biobarn?

    Skulle ni själva vilja byta sovrum var 6:e månad?

    Skapa inga problem som inte finns. Prata med barnen och be dem komma med lösningar som känns rättvisa för alla.


    Om jag hade varit ensamstående med dessa fyra barn hade det inte varit något problem för då hade jag cirkulerat dem. Men visst hade det varit jobbigt att flytta möbler upp och ner men allas möbler flyttas ju inte. Bara två barns åt gången. Problemet finns ju redan nu eftersom vi är två vuxna med två olika åsikter. Hade han varit ensamstående och alla barn var hans biologiska så antar jag att han placerat äldsta i eget rum med samma resonemang som nu.
    problemet finns alltså eftersom vi är TVÅ vuxna inte pga av barnens biologiska ursprung.
    Nej, jag hade inte gillat att byta sovrum var 6e månad men hellre det än att dela med min syster eller bror året om.

    Att lägga över problemet på barnen som är 6, 7 och 8 år och säga att dom ska komma överens om en lösning är dömt att misslyckas. Då säger dom i kör: JAG VILL HA RUMMET DÄR NERE! (som förslag)
  • Monchichier
    Anonym (Vill vara rättvis) skrev 2015-10-13 14:42:29 följande:
    Jag tror att de då skulle få svårt att sova då och lätt falla in i bus, prat eller bråk. Vi nattar barnen genom att ligga en stund i varje barns säng (jag ligger hos tjejerna och han hos grabben) och småpratar och kliar rygg. Skulle bli stimmigt i samma rum... men tanken var god 
    Det blir ju vad man gör det till. Blir det inte stimmigt när två delar så blir det inte det när tre delar. Om man gör klart från början att sovrummet är enbart till för att sova i och busa, bråka, prata, leka får man göra i alla andra rum så går det ju bra.
    Man måste dock kunna stå på sig i en vecka eller så..

    Nattningen blir ju inte heller något problem med tre i samma rum om man ändrar lite på rutinerna och upplägget. Behöver inte bli mindre mysigt för det.

    Jag själv skulle ju alla dar i veckan välja att ändra upplägget på nattningen än att hålla på och flytta möbler upp och ner i huset två-tre gånger om året..
  • Anonym (skapa problem)
    Anonym (Vill vara rättvis) skrev 2015-10-13 14:52:02 följande:
    Om jag hade varit ensamstående med dessa fyra barn hade det inte varit något problem för då hade jag cirkulerat dem. Men visst hade det varit jobbigt att flytta möbler upp och ner men allas möbler flyttas ju inte. Bara två barns åt gången. Problemet finns ju redan nu eftersom vi är två vuxna med två olika åsikter. Hade han varit ensamstående och alla barn var hans biologiska så antar jag att han placerat äldsta i eget rum med samma resonemang som nu.
    problemet finns alltså eftersom vi är TVÅ vuxna inte pga av barnens biologiska ursprung.
    Nej, jag hade inte gillat att byta sovrum var 6e månad men hellre det än att dela med min syster eller bror året om.

    Att lägga över problemet på barnen som är 6, 7 och 8 år och säga att dom ska komma överens om en lösning är dömt att misslyckas. Då säger dom i kör: JAG VILL HA RUMMET DÄR NERE! (som förslag)
    Lägg inte över problemet på dem utan involvera dem i problemlösningen! Alla ska tycka att det blir bra. Ingen får rösta att den själv ska ha eget rum men man får rösta att någon av syskonen ska få det. Prata, ha familjeråd och lär er att samarbeta och lösa problem.
  • Monchichier
    Anonym (Vill vara rättvis) skrev 2015-10-13 14:52:02 följande:
    Om jag hade varit ensamstående med dessa fyra barn hade det inte varit något problem för då hade jag cirkulerat dem. Men visst hade det varit jobbigt att flytta möbler upp och ner men allas möbler flyttas ju inte. Bara två barns åt gången. Problemet finns ju redan nu eftersom vi är två vuxna med två olika åsikter. Hade han varit ensamstående och alla barn var hans biologiska så antar jag att han placerat äldsta i eget rum med samma resonemang som nu.
    problemet finns alltså eftersom vi är TVÅ vuxna inte pga av barnens biologiska ursprung.
    Nej, jag hade inte gillat att byta sovrum var 6e månad men hellre det än att dela med min syster eller bror året om.

    Att lägga över problemet på barnen som är 6, 7 och 8 år och säga att dom ska komma överens om en lösning är dömt att misslyckas. Då säger dom i kör: JAG VILL HA RUMMET DÄR NERE! (som förslag)
    Om jag gissar rätt så är alla parter inställda på att få igenom just sin vilja, sina idéer och sin egen lösning.

    Och om jag får gissa en gång till så tror jag att det Anonym menade var att barnen skulle hjälpa till att diskutera, inte att de själva skulle komma fram till en färdig lösning där alla blir nöjda. Om alla barn säger "jag vill ha ett eget rum" i kör så svarar ju ni som vuxna att det inte går, det finns inte rum nog så att alla kan ha ett eget rum samtidigt, så hur tycker ni att vi ska göra? 
    Lätt som en plätt att möta den och ta diskussionen och kompromissen därifrån.
  • Anonym (me)

    alla får dela rum. ni har fyra barn, två barn i varje rum. slut på diskussionen. lägg alla barnen uppe. eller så har ni sovrum uppe och lekrum nere. då blir det dom tre stora barnen i ett sovrum och bebisen med er. Har ni möjlighet till att ha sovrum i vardagsrummet år er som föräldrar?

  • Ess

    Mitt förslag är att tjejerna delar rummet där nere. Killen har tillsvidare rummet där uppe ensam, när den minsta killen ska flytta ut från ert sovrum så flyttar han in hos den store killen.

  • Sous

    Jag hade också låtit flickorna dela rummet där nere och låtit pojkarna dela rummet där uppe (om något år). Tills dess får väl äldsta pojken eget rum. Det *är* faktiskt lite rimligare att dels de barn som är av samma kön delar, och dels att de barn som faktiskt är syskon på riktigt delar. Hans son är ju inte bror till dina döttrar, han kan ju vara obekväm inför dem. Faktiskt.

    I förlängningen måste ju alla barnen dela rum om ni inte kan bygga till eller dela av, så det är väl bara att förklara att det är så det är.

Svar på tråden Bråk om rumfördelning