Jag tänker överraska min tjej genom att dyka upp när hon dejtar en annan man ikväll

Just nu växer jag i mammas mage. Jag har spenderat två månader här och växer mig starkare varje dag. Jag känner en extern oro, den kommer utanför och håller mig vaken om nätterna. Men vems är jag? Krögarens? Stalkerns? Eller blev jag till den där natten då mamma spenderade natten med backarna från djurgår'n? Utanför mitt skall känner jag en annan puls, det är inte mammas, denna är svagare... Är vi två härinne? Hallååå!?

Allt är relativt, men inte en graviditet. Jag tänker, alltså finns jag. Här finns en till, jag vet inte vem, jag vet inte hur, men om sju månader ska jag ska jag möta min granne. Jag vet inte hur vi kommer leva, jag, mamma och extringen. Jag gillar varken stalkern eller krögaren, men något säger mig att en av dem är min skapare. Mamma tycker heller inte om dem, hennes puls hamnar ur rytm när de umgås. Jag gillar morfar, när vi är hos morfar är mamma lugn och så även jag. Extringen är aldrig lugn, jävla lilla retardo.