V.11 här och mycket symptom. Min läkare sa igår att jag skulle vara beredd på att förlora alla/nästan alla symptom nån gång här framöver eftersom det är rätt vanligt. Så hur var det för er? Minskade symptomen gradvis eller kanske inte alls? Hur mådde ni efter v.11 och ett tag framåt?
Mådde faktiskt så bra så att jag blev orolig om jag verkligen va gravid. Främst för att hungern försvann (har inte mått illa alls) o jag va jätte hungrig innan. Men det har gått bra än så länge, är i V 31 :)
Känns som om större delen av min graviditet varit spökveckor nästan. Är glad bebisen sparkar och lever om varje dag nu så jag vet att den är där inne.
Det enda var att jag hade en ganska tydlig mage redan i v 16, , annars hade jag nog nojat mer
Huga,har gått upp flera kilon redan. Jag mår illa av lukter, men inte annars och det är ju nåt man inte heller skulle sakna. Du är ganska nära nu,lycka till! 
Jag är så svullen och har gått upp så jag ser redan gravid ut kvällstid,får se hur länge detta går dölja...
Jag hade lite både och. Nästan alla symptom försvann, dock inte illamående och kräkningar. Det höll jag på med ända till v. 18. Började äta som en normal person först i v. 20. Ändå nojade jag massor tills jag började känna av att hon sparkade i magen ;)
Vecka 12-13 gick jag in i spökveckorna och de höll i sig till jag började känna sparkar i vecka 19. Tur jag hade RUL att förlita mig på men det var nervöst innan.
Med båda mina försvann alla symptom över en natt vid ungefär v.11-v.12, sen var det lugnt i cirka 4 veckor innan cirkusen satte igång. Lite läskigt men jag hade en fin barnmorska som förklarade att det var helt ofarligt 
Går in i vecka 15 imorgon, kräks fortfarande 1-2 ggr/dag... Önskar verkligen att illamåendet kunde ge med sig...Hade en period om 4 dagar i v 8 el 9 då ALLA symtomen försvann, trodde det gått åt pipan men icke! Däremot så syns magen ganska mkt redan, kan absolut inte dölja att jag är gravid om jag har tajta kläder på mig!
Japp spökveckorna började vid v.12. Vid v.15 var jag ett nervvrak och åkte in på koll för jag var helt övertygad om att det var dött. Men fick se bebis som vinkade till mig. Spök höll i sig tills sparkarna började komma och magen började växa på allvar. Min lilla unge! Nu blev jag riktigt kär när jag tänker på den där lilla handen som vinkade så lugnande. Hon ska få en stor mamma-puss när hon kommer hem från skolan idag!
Tack för era svar! Alla vänner jag haft som varit gravida har varit det för 10-30 år sen så jag minns knappt hur de mådde. Få har spytt faktiskt. En såg supergravid ut tredje månaden. En hade extremklåda, men det var väl lite senare. Kanske mitten av graviditeten är lugnast-och bäst?- för de flesta. Igår höll molvärken i sig hela dan, men den kommer mer och mer sällan. Har ju inga symptom jag lider av så det får bli som det blir. Maken kan ju faktiskt fortsätta fylla på diskmaskinen,jag behöver ju inte säga att illamåendet över det lagt sig om det nu gör det.
Maken kan ju faktiskt fortsätta fylla på diskmaskinen,jag behöver ju inte säga att illamåendet över det lagt sig om det nu gör det. 
Vi får se om nästa vecka blir helt lugn då eller om jag fortsätter känna mig gravid. Det är tydligen ligamenten som spökar mest för min del, men när de mjukats upp känner man mindre sa läkaren.
Nej. Var illamående mellan v 8 och 16 ungefär.
Illamåendet gick över tidigt, men foglossningen satte in i samma veva med alla fyra, halsbränna, täppt näsa, trötthet, blödande tandkött och jag hade jobbiga sammandragningar hela graviditeten med yngsta, så nej jag kan nog inte påstå att jag någonsin blev av med några symtom/graviditetskrämpor (utom illamåendet då) xD
En bit in i v.12 och inget spök här inte! Näsan är igenkorkad varje morron och blöder lite,molvärk varje kväll-eller om jag anstränger mig lite extra. Hungrig i kubik så anar en rejäl viktuppgång på inskrivningen... Men gnäller absolut inte,lever h*n är det ett mirakel!!