forma barnen?

Det är väl ett av det största ansvaren med att vara förälder att man har väldigt stor makt. Och att i princip allt man gör kommer att bidra till att forma hur barnet blir, i samklang med personliga egenskaper och sånt givetvis. Inte så att man stöper någon i en form men att det bidrar.

Jag tänker också som ovan, att vi jobbar mer utifrån att guida och vägleda.
Sen är det klart att det till viss del innebär att man "formar".
Utgår jag från mig själv så är jag ju i allra högsta grad formad av hur saker och ting fungerade hemma hos mig och min familj när jag var liten. Sen har min personlighet och mina egna åsikter gjort att vissa saker har fått mer bäring än annat. Och vissa saker har jag ju som vuxen omvärderat helt och valt att inte fortsätta överföra på mina barn. En del saker för att jag tyckte de var felaktiga eller onödiga, annat för att tiden är en annan idag än vad den var på 70-80-talet, det är liksom inte aktuellt idag.

Men när det uppstår konflikter, när det är tjatigt, när vi försöker instruera barnen i hur man gör olika saker, när vi diskuterar och filosoferar osv så försöker vi göra det med ett öppet sinne och utgå från hur de själv tänker. Vad de tycker vore en bra lösning och sen bollar vi det.