Hej.
Här.är.en med bf i början av juli, går in i vecka tio nu i slutet på veckan.
Andra barnet för vår del. Har en 14 månaders kille hemma.
Med första var jag sjukskriven den här tiden av graviditeten pga illamående och det är samma sak nu, förutom att jag inte har råd att vara hemma då sonens far är föräldraledig ännu. Det är bara att försöka stå ut.
Trötthet from hell!
Angående. Cellprov som frågades om. Det skall ju göras var tredje år på oss kvinnor i "fertil" ålder. Och är det nu dags för din del (snart tre år sedan) så måste man göra det innan man är för långt gången i graviditeten för då kan resultatet bli missvisande. Jag gjorde mitt prov 28/9 och 2/10 kom sista mensen. Annars får man vänta tills barnet är fött och göra provtagningen då.
Läste om fler som var dåliga. Jag kämpar mot mitt hemska illamående (samma sak första graviditeten och då hjälpte inget). Har idag köpt postafen och seabands för barnmorskan tipsade om att försöka igen iallafall fall.
Igår skrev vi in oss och allt såg bra ut. Längtar tills man vågar tro ordentligt på graviditeten. Har haft jobbiga drömmar om att fostret vart skadat och att vi måste ta bort det. :(
När man lider av graviditetsillamående är det inte så kul att ettåringar här hemma troligtvis blivit magsjuk, och kräkts i flera timmar nu. Tycker så synd om honom och är så svårt att jag bara kräks om han andas på mig. Trött är jag med. Låt det vara något annat och att det går över snabbt. Jag är egoistisk men så trött och vill sova.
För en liten stund sedan, i v11(10+1) hörde vi våran lilla bebis hjärta slå för första gången. Vi är rörda till tårar här hemma, vårt älskade lilla frö! Hoppas så att h"n stannar i magen :)
Nu är det nog kört för vår del :(
Får lite rosa-aktigt på pappret till och från sedan igår när jag går på toa. Har inte haft något ont än så länge men känner på mig att detta kommer gå åt skogen. Magkänslan säger det..
Det tog så lång tid för oss att komma över vårt utomkveds i våras och nu vet jag inte hur vi ska klara av detta också, rent psykiskt..
Känns som att det inte är meningen att vi ska få barn :,(
Hoppas såklart på det bästa, trots att man knappt vågar..
Min otur fortsätter. Förra graviditeten var jag sjukskriven för illamående men denna tänkt rjag klara utan sjukskrivning, fast jag mår fruktansvärt illa. Dock har jag varit sjuk flera gånger senaste månaderna pga kass mage, förkylningar och nu blev jag magsjuk också. Nu får gärna resten av graviditeten gå på utan sjukdomar.
Jobbiga är att både jag och sambon är magsjuka. Så har vi en ettåring hemma vi ska underhålla.
Hade ett skitjobbigt samtal imorse ... Ringde privata kvinnoläkarna i stan för att boka ett vul innan jul. Vart så fruktansvärt dåligt bemött! Det har blivit så sjukt vanligt att många vill göra ett tidigt vul att dom i princip måste förhöra en när man ska boka tid, det var sjukt! Hon jag pratade med bad om ursäkt efter att vi pratat ett tag, hon verkade uppriktigt ledsen. Men jag blir nästan lite arg över alla som kanske haft komplikationer som ringer dit och inte klarar av att räkna upp tidigare graviditeter och på nytt berätta hur det gick! Förstår inte varför det blivit typ trendigt att man gör tidiga vul, folk verkar tro att det är en rätt man har. När jag fick min första för 10år sedan så fanns det ju inte en chans att man skulle få en tid eller ens försöka om man inte visade symtom på att något skulle vara fel. Jag menar inte att det var bättre förr, så stor insikt har jag inte ... Men det känns sjukt kasst att behöva, i detalj, gå igenom sina misslyckade graviditeter för att dom ska ta emot en. Dom borde ha en "tidig ultraljudsklinik" där dom bara gör det på rullande band för alla eller så borde det finnas några slags restriktioner ...
Fick hur som helst tid imorgon, och får jag inte fler blödningar så blir det inget besök förrän rul i jan-feb. Hoppas på hjärtaktivitet!
Härligt att det ser så bra ut för många som fått kika.
Måste fråga er som väntar andra eller tredje (eller ännu senare i ledet) har er mage börjat synas ännu?
Min är jättestor för att vara v.12. Och jag trodde det bara var gaser men nu har jag vart magsjuk ett par dagar och magrare av ordentligt runt omkring och magen är typ större nu. :-O
Då verkar det som det förekommer att magen syns redan när man är "omväntare ". Oroade mig för att jag blivit tjock, men syns inte på vågen ännu. Och uppblåst är den ju inte. Mysigt men svårt att dölja för arbetskamraterna snart då. Tänkte kanske berätta efter julledigheten.
Angående kub. Min barnmorska (fick en ny denna graviditet och förra var jättebra) hon tyckte vi skulle fundera på kub, fast vi sa att vi visste vad det var och att vi inte var intresserade. Hon fortsatte tjata och tyckte vi skulle hem och fundera mera, men att det var svårt att få tider innan det var "för sent".
Kan tillägga att jag är inte i "riskåldern" utan är 26. Me. Det är säkert olika från barnmorska till barnmorska. Gillade hon vi hade under förra graviditeten jättemycket, men hon tog inte emot patienter längre. :(
Ahhhh! Ja det förklarar ju en del! Hahaha! Jag hittade en gammal broschyr som jag fick med första barnet för 10 år sedan, å där stod det att fostret skulle vara 9cm i vecka 12 å jag har vart fundersam över det fast jag rent logiskt, och efter massa läsning, fattat att dom måste menat med benen lr nå som de kanske mätte förr ... Tänker mycket på hur stort fostret är, räknar ned dagarna till det börjar synas.
Ni som har bf i början på juli, har ni börjat få någon antydan till mage? Jag känner mig bara "ur form" :')
Här mår jag fortfarande illa men känner mig inte gravid, fast magen börjat komma fram. Håller med er att det är synd att man inte får se innan. Idag skulle vi boka in rutinultraljudet som måste ske i mitten av februari men det fanns inga tider kvar och de dom fanns var senare och då är jag lite för långt gången för rul. Om min barnmorska inte vart så seg kanske.... Men hon skulle skicka en remiss så hoppas vi på en tid som är inom gränsen för okej!
Idag åkte gamla mammajeansen på. Så skönt!
Fuskigt ni som fått se och ska få höra bebis.
Gör med sin barnmorska. Så hade jag i förra graviditeten ett bra tag, fick undersöka med vul så inte var så att fostret växte utanför (nu efteråt har jag förstått att jag var för långt gången för att det skulle ha kunnat vara så). Fick dock ingen förklaring men kändes skönt att de tittade då allt såg rätt ut nertill med.
Måste höra med er ang ett problem jag har. Jag kan få väldigt ont i tjejmagen på sidorna och ibland strålar det mot mitten. Är i v 17 nu och det går inte över. Har haft detta väldigt länge och jag börjar verkligen fundera på vad det är? Tips någon? Har varit på ul och allt såg bra ut men kanske borde fråga på nästa om dom kan kolla lite mer om dom ser något. Det gör att jag inte kan röra mig ordentligt i perioder. Behöver lite tips!
Nu börjar det bli väldigt jobbigt att vänta. :(
Födde första 40+6 å enda sedan v.34 har de vart oroliga att jag skulle föda för tidigt pga väldigt mycket sammandragningar och onda sådana.
Men nejdå. Är inte på 41+0 nu. :( Känns som den aldrig kommer komma.
Har haft hemsk foglossning sedan flera månader och senaste månaden har jag haft så ont så jag inte ens kan sitta. :(
Någon mer som är inne på alldeles för många "extradagar"?