orkar tamefaan inte städa mer!!!
Oj så jag känner igen mig från när barnen var små.
Första åtgärden är att dra ner på ambitionsnivån, det behöver inte vara spotless, good enough räcker, det är inte värt att gå sönder för att man prompt ska ha det perfekt, det kan man ha när ungarna växt upp, men nu räcker det med good enough.
Jag växte upp med en pedantisk mamma och det är verkligen inget jag rekommenderar, allt jag gjorde, gjorde jag på fel sätt, vad jag än gjorde så klagades det på att jag inte var tillräckligt försiktig, smutsade eller stökade ner, till slut vågade jag knappt röra mig hemma, jag gick på tå och ändå fick jag skit.
Sånt knäcker ett barns självkänsla.
Med det sagt, det jag gjorde var att tjata, tjata och så tjata lite mer, aldrig att jag la tillbaka något barnen hade dragit fram, det gäller att vara konsekvent och envisare än vad dom är.
För jag tror dom flesta barn gör precis som dina och mina, dom tänker inte på det helt enkelt.
Och blev det inte gjort så sa jag inget just då, men när barnet sen ville ha något från mig då sa jag att självklart kan jag ställa upp på det..........så fort du har ställt upp på mig och tagit undan efter dig.
Den bet och var effektiv.
Det kan jag rekommendera, vill dom ha något av dig så får dom först ställa upp på det du bett dom om
En sista sak, det går över, dom växer upp, jag lovar.
