orkar tamefaan inte städa mer!!!

Städar varje lördag fm så är det ok inför helgen! Veckorna går till annat, varannan mig själv och varannan barn. Är en slö och skön start på helgen och så vet man att det är klappat och klart!!
Se det som en terapi och framförallt - se resultatet!! Naaajss!!

Ett underbart tips! Att plocka bort mobiler och wi-fi kör en släkting till mig med.

Sen hon införde det är huset mycket renare. Barnen OCH mannen får lägga sina mobiler/surfplattor i en korg och fjärrkontrollen plockas bort.

En del kompisar skrattade i början när de kom hem till dem men nu gör alla likadant. Även barnens kompisar.

En veckas nedgrisning av fyra personer hinner man tyvärr inte få bort på en lör fm. Det tar hela helgen

Vi har ställt en timer på kl 18.00 varje dag. När den ringer är det dags att plocka och städa för alla! Det funkar ganska bra :).

När jag hade en jobbig sambo som gjorde sådär så la jag allting han lämna framme på hans skrivbord. Han skrivbord såg alltid ut som skit, men resten såg bra ut. Ställd allt där, matförpackningar, godispaper, disk, osv.

Däremot är kanske en hyffsat vuxen människa mer benägen att försöka förändra sig än barn, haha.

Tänkte bara det kunde vara ett tips. Hitta ett ställe varje person är mycket som skulle besväras av att skräpa ner. Är det svårt att veta vem som gjort vad får du väl ställa allt framför TVn tex :)

Tar hela helgen????? Här bodde också 4 pers men ...klarade sig ändå.
Hur mycket grisar ni ner??

Tro mig. Det grisas. Eller stökas snarare då.

Stökigt och skitigt är olika saker...

Oj så jag känner igen mig från när barnen var små. 

Första åtgärden är att dra ner på ambitionsnivån, det behöver inte vara spotless, good enough räcker, det är inte värt att gå sönder för att man prompt ska ha det perfekt, det kan man ha när ungarna växt upp, men nu räcker det med good enough.
Jag växte upp med en pedantisk mamma och det är verkligen inget jag rekommenderar, allt jag gjorde, gjorde jag på fel sätt, vad jag än gjorde så klagades det på att jag inte var tillräckligt försiktig, smutsade eller stökade ner, till slut vågade jag knappt röra mig hemma, jag gick på tå och ändå fick jag skit.
Sånt knäcker ett barns självkänsla.

Med det sagt, det jag gjorde var att tjata, tjata och så tjata lite mer, aldrig att jag la tillbaka något barnen hade dragit fram, det gäller att vara konsekvent och envisare än vad dom är. 
För jag tror dom flesta barn gör precis som dina och mina, dom tänker inte på det helt enkelt.
Och blev det inte gjort så sa jag inget just då, men när barnet sen ville ha något från mig då sa jag att självklart kan jag ställa upp på det..........så fort du har ställt upp på mig och tagit undan efter dig. 
Den bet och var effektiv. 
Det kan jag rekommendera, vill dom ha något av dig så får dom först ställa upp på det du bett dom om 

En sista sak, det går över, dom växer upp, jag lovar. 

No offense, men kanske inte världens bästa idé att sätta sig i ett stort hus om man inte har orkar att städa det? Okej om man är rik och kan ha städerska, men annars skulle jag aldrig orka bo stort. Gör dig av med onödiga saker och möbler. Ut med onödiga möbler som bara är för dekoration. Skaffa förvaringslådor till barnen. Hittar du barnens saker på ställen i huset där de inte ska vara, hämta den personen låda och släng allt i den. De får skylla sig själva om de måste rota runt för att hitta vad de ska när de behöver det. Då kanske de lär sig att hålla reda på sina saker.