Ogillar sambons hund
Låter som en väldigt osäker hund, som inte mår bra som många nämnt. Separationsångesten tär extremt på både matte och hund.
Innan jag tog hem min tik (kunde inte ha henne i min förra lägenhet, då bodde hon på kenneln där hon är uppfödd) var hennes separationsångest för mig extrem. Fradga, ylande, gråtande, etc pågick i timmar. Även om jag bara stod på andra sidan gallret. Men sen hon flyttade hem till mig och min sambo gick det över, bara så där. Hon förstod när hon kom till en lägenhet där allting luktade mig, att nu slipper vi skiljas åt. Ångesten är helt borta, utan träning.
Vad jag tror hjälpt där är att hon äntligen börjat älska min sambo så som hon älskar mig, hon är trygg med oss båda.
Så mitt enda råd till dig för att hjälpa den här stackars hunden som behöver lugn i själen, är att ta dig tiden att lära känna honom. Även om ni bott tillsammans med matte länge. Ge han mat, godis, ta ut honom ensam på promenader, prata med honom med glad,lugn röst - MYYYS. Försök tänka så att han är en liten otrygg, osäker kille som behöver hjälp. Väck föräldern i dig! Första steget är att få honom må bra, sen kommer allting annat gå mycket lättare.