Drömmer om ett syskon till vårt änglabarn. Någon mer?

Så underligt det där, alla läkare säger olika!
Min förlossnings BM sa att om mensen är igång så är ÄL också det, men var överläkaren som sa att det kan ta 3-6 månader, då jag nämnde att jag gjort ÄL test men inte fått utslag... Men jag har väl alltid trott att om mensen är igång så är även ÄL det - logiskt tänk enligt mig. Kan förstå att den absolut första mensen är underlig och att ÄL kanske inte skett då för kroppen behöver kanske en "testkörare" men sen borde det vara igång..!
Känns som att det ALLTID finns undantag...

Förstår att UL gör dig förvirrad... men det kanske är en äggblåsa som ska komma under denna period som kommer, sen att den var väldigt stor kan ju vara så att det är "så din kropp funkar"? Men kan du inte ringa hon som gjorde UL och fråga vad som kan stå på då du fått mens nu? Kanske kan reda ut lite frågetecken åt dig?

Okej, men då kanske den är till nästa vända så att säga då, det är ju skönt det - för nu har du ju sett äggblåsa OCH ägg detta tyder ju på att du kommer får en ÄL snart! Det tycker jag är väldigt positivt, sen kan det visserligen vara svårt att veta exakt när det är ÄL då cykeln kan ändras efter förlossning.. Så om du vill ha ngn vetskap så är det ju bäst att testa med ÄL, eller så försöker du koppla bort "kontrollbehovet" och bara köra på, har själv ett kraftigt kontrollbehov så vet att det är nästintill omöjligt att koppla bort sånt som jag vet att det kan finnas en minimal chans att jag kan få mer vetskap och därav kontroll. Men om man kan släppa kontrollen HELT så slipper man ju även stressen.. fast det är ju nästintill omöjligt om man har en gnutta kontrollbehov i sig. För då kan det nästan bli mer stressande om man inte får ens försöka ha kontroll...

Vi får hålla tummarna till den komman ÄL, då kanske du fortfarande kan ta ett litet mer "konstigt" schema eller planera om iallafall då det inte gått så lång tid.

Tänker också lite så, varför ska kroppen ha mens om inget ska komma ut? Men sen finns det ju vissa som inte har ÄL varje period, men tycker det verkar underligt... Hade aldrig hört talas om det förrän jag träffade läkaren pga det som hände våran dottern.

Ja, nu är det verkligen dags för din kropp att bli lite medgörlig så ni kan arbeta som ett "team"! Men du har ju blivit gravid tidigare så självfallet ska du bli gravid igen!! Och det kommer du bli, snart!

Magen har blivit rejält stor nu, betydligt större än med dottern, men det är tydligen mer regel än undantag att magen växer ordentligt med nr 2!
Så är nog lika stor nu som när jag var i v.22 eller ngt sånt med dottern, och jag är "bara" i v. 16!
Börjar bli väääldigt jobbigt att dölja den på jobbet, skulle berättat för 2 veckor sedan (är bara ledningen som vet om ännu) men då var jag hemma med migrän, så ska berätta i morgon - blandad känslor kring det hela men försöker tänka positivt!

Har även börjat känna lillen där inne, började för ca 2 veckor sedan men nu blir det bara tydligare och tydligare - helt underbar känsla! <3
Och på måndag har jag UL igen, så då kommer vi få se den lilla och även få reda på om det är en lillasyster eller lillebror :)

Håller tummarna för dig att det kommer igång snart! Kan ju vara så att ÄL är senare än du tror då cykeln kanske ändrats efter FL?

Aldrig testat natrual cycles så vet inte hur de funkar eller hur pålitliga de är.

Men tuta och kör ovasett vad ÄL testerna säger, som sagt de kan ha vääldigt fel ibland!

Vad jobbigt för dig när det strular så med mensen... så du inte kan ha ngn koll..

Men du får väl räkna nu från den senaste blödningen och hoppas att det kommer igång.
Skulle inte heller gå så mkt på det där med 14 dgr, tror att allt är individuellt men att det är runt 14 dagar.. allt beror ju på hur lång cykeln är, lutefas och allt sånt där som jag visserligen inte är helt med på hur det funkar visserligen..

Jaha, kanske stämmer att det alltid är ca 14 dgr för mens man har ÄL. Kan ju faktiskt vara så att du inte haft ÄL, men då har du det denna månad helt klart kan jag tycka - eftersom äggblåsan var så stor!

De kollegor som vet om det har "sköt sig bra" än så länge, håller tummarna att det håller i sig nu när det börjar sprida sig på företaget - jag är ju lite av "apan" så att säga - "Alla känner apan men apan känner ingen", har vart det från start pga min roll i företaget och har väl blivit ännu mer så nu efter min dotter gick bort.

Skönt med en helg av lite fest med allt sånt där man inte "får" när man är gravid, så helt klart att du nu är redo för 9 månader av avstånd från sånt! :)

Har UL i eftermiddag - började redan i förra veckan noja mig inför det - men det SKA inte vara något fel!
Sen på torsdag åker vi till Thailand äntligen - ska bli så skönt med sol, värme och total avkoppling!

Beklagar verkligen :(
Försök att rå om varandra nu så gott det går.
Gravida komma ni att bli, tror även det är bra att ta bort stressen med alla tester.
Många kramar till er <3

Och kom ihåg, denna tråd finns här och likaså gör vi!

Vad kul! Skönt då vet du verkligen att det fungerar :)

Är svårt att hejda hoppet som alltid finns där - lite väl mkt ibland dessvärre..
Men vi håller tummarna! Är ju inte omöjligt att det kan ta sig :D

Jag mår bra, visst har foglossning, illamående mm men det tar jag mer än gärna :) Känner att jag tar varje lite symptom med sån enorm glädje - vare sig det är ngt "jobbigt" eller "mysigt" symptom :) Känner att jag blir lite lycklig av dom, inte alls som med dottern när man kände att det var lite jobbigt ibland - men är ju en lite annorlunda situation man är i efter det som hänt...
Men är snart halvvägs, helt otroligt! Går in i v.18 nu till helgen, och då jag ska bli igångsatt runt v 38 så är ju halvt gången vid v 19,  tiden har gått så fort, känns som att det var förra veckan jag höll på ÄL tester som inte visade utslag... och veckan där innan som jag förlorade min lilla tjej...

Verkar lite som att du inte hade ÄL, jag tror att de tre blåsorna var inför denna, visst är det jobbigt att testa och se ringen, men tror ju faktiskt att du får utslag denna vända, känns väldigt underligt om du inte har ÄL denna gång när du haft så många äggblåsor!

Ledsamt att du har symptom men inget plus :(

Jo, det är skönt att folk vet, slipper som sagt dölja magen. Fast är inga kollegor som nämnt något förutom min närmaste chefsgrupp, så tror inte det spridit sig så mkt ännu. Men är min sista dag idag innan jag drar till Thailand!!! :D Så när jag kommer hem lär jag få en del frågor räknar jag med - då magen inte kommer gå att dölja, är rejält stor redan nu! ;)

UL gick bra, inga konstigheter, var dock för tidigt för att kunna se all anatomi på hjärna/hjärta. Men var inget som såg ovanligt/konstigt ut nu. Och könet ville den lilla inte dela med sig av, så får vänta till den 15/2 precis när vi kommit hem från Thailand för ett ordentligt RUL där man kan mäta allt, så känner visserligen en viss oro inför det. Visst tror verkligen inte att det ska vara ngt problem med hjärta/hjärna men som sagt, man känner sig aldrig säker numera...

Jag stängde ner alla mina socialmedier så fort vi fick beskedet om våran dottern, maken likaså.
Har visserligen startat upp en ny fb för att kunna vara med i BF grupp, skönt att ha ngr att ventilera med som är i samma tid, men märker att det är inte samma sak när man vart med om det vi upplevt. Man ser en graviditet på ett helt annat sätt än någon som är lyckligt nog aldrig behövt uppleva detta...
Men jag har inga vänner/bilder/info mm upplagt på fb, bara ett alias i princip. Använder mitt flicknamn (som är väääldigt vanligt) så inga ska kunna hitta mig. 

Jag känner verkligen inte att jag kan hantera det som skrivs/läggs upp på sociala medier, och just nu känner jag att jag aldrig kommer öppna upp dom igen...
Känner inte heller att jag kan vara social med alla mina vänner, har tidigare varit en väldigt social person, har mkt vänner/bekanta över hela landet, men känner verkligen inte att jag är den personen längre.
Just nu är det få utvalda vänner (3-4 st för att vara exakt) och sen min familj som enbart har plats i mitt liv...

Förstår att det högg i hjärtat när du såg det på instagram om din kollega... Du kanske ska fundera över vad kuratorn sa - och testa att pausa ditt konto ett tag så du inte behöver se sånt som gör så ont just nu?
Jag vet verkligen inte hur jag hade tagit det hela om jag varit din situation, som jag sagt tidigare - denna lilla parvel som växer inom mig är inte bara så önskad utan han/hon har verkligen hjälpt mig att känna lycka och glädje igen och på så vis komma tillbaka till verkligheten mycket fortare än vad jag trodde var möjligt..
Vill även att du ska veta att jag verkligen har full förståelse om du inte vill prata så mkt om min graviditet, är inget jag tar illa vid mig av. Vet som sagt inte hur jag hade tagit det hela själv...