En käftsmäll till undergångsprofeterna

BNP per capita säjer inte allt. Om ens nettoinkomst som privatperson ökar så kan man köpa nya mobiler och fina kläder och resa, men om ens barn går på en otrygg överfull skola och ens gamla mamma inte får en plats på äldreboende och man själv inte kan få tid hos sin husläkare och inte vågar ta sej hem på natten genom staden man bor i, så hjälper inte hög standard. Visst hjälper pengar till en viss gräns för individen, man kan åka taxi hem på natten och köpa bostad i ett lugnt område men få är så rika att de kan köpa vård eller äldreomsorg privat.

Det är bra för att visa ett lands ekonomiska välstånd i genomsnitt. Det kan ändå vara befogat att bekymra sej över olika saker eftersom dels välståndet inte är jämn fördelat och dels finns det brister som man inte kan åtgärda som privatperson för att man har ok med pengar i plånboken. Det är inte fel på bnp utan att i diskussionen mellan ytterligheterna "undergång" och "det har aldrig varit bättre" så beror det på var man tittar, och bnp säjer inte allt om hur folk mår eller hur nöjda de är. Psykisk ohälsa bland unga ökar fast ekonomin går bra för att ta ett exempel på att ekonomiskt välstånd inte löser allt.