Ångest om amning och att sluta
Hej!
Jag har fått en underbar dotter till! Jag hade önskat att jag skulle klara amningen bättre denna gång. Med förra dottern gick det bara 2 veckor sen fick jag förlossningsdepression och slutade amma helt. Denna gång har jag än så länge klarat av att amma snart 6 veckor. Men jag orkar inte längre och vill inte hamna i depression igen. Så söndags gav jag dottern ersättning på flaska och vilken lättnad det var. Ända tills min man kommer och nästan blir besviken på mig. Fick inte alls hans stöd denna gång, med förra barnet kände jag hans stöd hela tiden. Nu börjar jag få ångest över att jag vill sluta amma och det är ju de sista jag behöver känna då en depression ligger nära just nu.
Min bvc-sköterska är inte heller stödjande 'de är ju mysigt för dig nu när det går så bra' men det går ju inte bra, visst hon går upp fint i vikt men jag börjar må skitsnygg...
Min mans åsikter är att det 'är ju smidigare, slippa diska och blanda hela tiden ' det är i min åsikt smidigare för honom, så sa han aldrig vid första barnet.
Hur ska jag kunna sluta amma med gott samvete utan skuldkänslor när det är så här? Behöver stöd och tröst just nu...
Mvh