Firar ni jul med släkten eller inte?
Hur brukar ni fira jul, firar ni med släkten eller inte? Ser ni fram emot det eller skulle ni vilja ändra på nåt?Varje gång det närmar sig jul önskar jag att jag umgicks med min släkt. Jag har så många vänner och bekanta som alltid samlas med släkten kring högtider och födelsedagar och firar tillsammans 15-20 personer i en enda härlig röra. Det är stora julbord, massor av god mat och umgänge och alla känner varandra. Själv är jag enda barnet, och under min uppväxt har vi nästan alltid firat jul bara mamma, pappa och jag ensamma. Ibland har min morbror och hans fru varit med på ett hörn, men det är allt. Trots det har vi en stor släkt, men vi umgås aldrig och har aldrig gjort det heller. Ett enda släktkalas har vi haft, när jag var 6 år, som jag knappt minns.
Det känns som om något fattas, när man inte har släktumgänge över huvudtaget. En slags rotlöshet, som att man inte hör hemma nånstans. Värst är väl när jag tänker på vår ofödda dotter, som inte heller kommer att få ha såna där stora, mysiga släktsammankomster, det hade jag verkligen önskat att hon skulle få ta del av. Våra släktingar har ju sina egna traditioner och egna nära och kära dom samlas hos på högtiderna, så det är inte världens lättaste att plötsligt försöka uppta kontakt med släkt man inte sett eller hört av på 20 år.
I år, som alla andra år sedan jag flyttade hemifrån och blev "vuxen", kan jag och sambon välja mellan att fira jul hos mina föräldrar eller hos svärföräldrarna. Ingen av dom har släktfirande utan firar själva, så vi är "ensamma" vart vi än åker. Hade önskat att det var annorlunda.
