Anonym (Tja) skrev 2015-12-20 22:58:49 följande:
Här kan nog treåringen ha något liknande, faktiskt. Han går ofta upp vid sex och brukar få se på tv innan det är dags att göra sig i ordning till förskolan, dvs ca en timme. Ibland vill han titta, ibland tittar han en liten stund och leker istället.
Sen hem vid fyra, och då får han se på tv medan maten lagas. Ofta orkar han inget annat. Vi äter vid fem så kanske fyrtiofem minuter som mest där.
Vid sex-halv sju är vi färdiga för kvällen och då händer det att han vill spela ipad (eller så leks det med lego, bilar osv.) och då leker vi tillsammans med ipaden i en halvtimme eller så. Sen brukar han tröttna och vilja leka något annat. Vi har några enkla spel som memory, och flera sk öppna dockskåpsappar som Toca city och Toca town där man leker med figurerna, byter kläder på dem, hittar på historier om dem, går och handlar, klipper håret osv. Inget rör sig av sig självt och det finns ingen handling eller dialog. Det är bara fri lek. Tycker det är lite skillnad på skärm och skärm... Det är väldigt kreativt, vi brukar ex laga mat med karaktärerna och pratar åt dem. Toca tea party används också flitigt, olika leksaker får då bänka sig vid fikabordet.
Sen är det nattning med bokläsning och sång i en timme ca från sju-kvart över.
Avsaknad av strikta skärmregler betyder ju inte att ungen bor vid skärmen och jag tycker inte 2-2,5 timmar skärmtid är supermycket utspritt över dygnet.
Det finns tre problem med skärmtid för småbarn.
1) Ingen vet egentligen hur småbarn påverkas av skärmtid eftersom det inte finns tillräckligt mycket bra forskning om det. Av den anledningen vill inga experter förbjuda det. Men av samma anledning vill samma experter att man begränsar skärmtiden. Men ingen vet med säkerhet vad som är bra skärmtid och vad som är skadlig skärmtid.
2) Stillasittande är ett folkhälsoproblem. Människan är skapt för att röra på sig hela tiden och mycket. Dels orsakar stillasittande övervikt. För barn leder det också till att deras motorikutveckling hämmas.
3) Skärmtid innebär för de flesta barn egentid. Den "stjäl" tid ifrån interaktion med andra. Mindre social interaktion hämmar den sociala och språkliga utvecklingen hos barn. Forskning visar bland annat på att barn med egen skärmtid generellt sett är senare i sin språkutveckling.
Nu syftar jag inte enskilda barn utan till barn rent generellt.