Min älskade katt Oliver blev påkörd i fredags. Han blev 5 år. Jag bara grinar och grinar, kan verkligen inte få stopp på det. Han betydde så otroligt mycket. Har en annan katt oxå som tack och lov är i livet, har även en hund så huset är ju inte tomt direkt men jag vet inte hur jag ska hantera detta. Känns så hemskt...
Kan inte glädja mig åt graviditeten heller just nu känns det som, och det gör det hela ännu värre.
Det är viktigt att du tilåter dig sörja och ta tid på dig.
Sänder styrkekramar till dig
*Tröstkram*
Det är fruktansvär jobbigt när ens husdjur dör. Det är många som tycker "att det var ju bara en katt", men det är inte alls _bara_ en katt. Det är en familjemedlem och en nära vän som är borta.
Ta dig tid och sörj din katt. Tycker att det är lika viktigt att man får sörja när det är ett djur som har gått bort som det är när det är en människa. Det är bara inte lika accepterat av omgivningen.
Guuuuuuuuuu,,jag sitter i samma sits som dig 
..Visserligen är min katt nu inte död..Men hon är dålig å måste mest troligt tas bort om hon inte svarar på behandlingen..
Har gåtit floder,,,,så nu har jag t.om fått sår under ena öget avv allt gråtande ...
Hon är 16år min lille gumma...
Guuuuuuuuuu,,jag sitter i samma sits som dig ..Visserligen är min katt nu inte död..Men hon är dålig å måste mest troligt tas bort om hon inte svarar på behandlingen..
Har gåtit floder,,,,så nu har jag t.om fått sår under ena öget avv allt gråtande ...
Hon är 16år min lille gumma...
vet precis hur du känner dig. Våra älskade hund gick bort nu i januari. han blev akut sjuk och vi va tvugna att avliva han...bara 4år gammal. Jag grät och grät i flera dagar. Vi hade bara han så det va verklige tomt när man kom hem.
Tillåt dig själv att sörja i alla lägen. Våga visa att du är ledsen. Jag fick jättebra stöd av mina arbetskamrater, alla såg att jag va ledsen och förstod att det gör ont att mista ett husdjur.....
kram!!
Vi har avlivat vår hund idag. Det är jätte tungt men vi vet att det va rätt beslut så nu känner jag en lättnad trots min sorg för han led verkligen. Det är jobbigt att mista sin vän och ont på ett annat sätt när det händer så plötsligt.
massor av kramar till dig.
Jag sörjer också mina föräldrars älskade katt som blev påkörd på torsdag kväll. Mina föräldrar är mycket ledsna de med. Fick order idag att åka och se till kissens grav medan de reser bort några dagar. Måste vara ljus tänt hela tiden, sade mor min. Såg graven idag, där var lykta och mosskransar. Hur sjutton ska jag klara av det som bölar då jag tänker på det?
Usch jag lider med er alla som mist era kära husdjur. Själv tröstar jag mig med mina kissar (den ena är invalid efter en påkörningolycka i oktober, klarade sig med brutet ben) och min hund.
Vi förlorade våran katt för ca ett år sedan, han blev också påkörd. Det var fruktansvärt tungt och det känns fortfarandes
Som Mini97 sa, man måste tillåta sig att sörja.. att va så lessen som man känner sig.
Det kommer att kännas bättre efter ett tag, jag lovar.
Kramar från mig och Dexie...
Det är hemskt...verkligen.
gråt, gråt och gråt tills du känner att tårarna tar slut.
tillåt dig att sörja, han var ju en av familjen!
Du e stark.
trösta varandra och även den andra kisen.
kramar till dig!
Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord...
Just på vår sida om himlen finns en alldeles särskild plats, Regnbågens bro.
Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet, till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro. Därbortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar på våra älskade vänner, där de kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat, vatten och solsken som håller våra vänner varma och nöjda. Alla de djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka. De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka igen, just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått.
Våra djur är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något, alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald, någon de lämnat efter sig. De springer alla omkring och leker tills den dag kommer då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken, för att skåda bort i fjärran... Hans blick är spänd och uppmärksam, iver och otålighet får hans kropp att skälva. Plötsligt störtar han iväg från gruppen, flyger över det gröna gräset så fort hans ben bär honom, allt snabbare och snabbare...
Du har blivit upptäckt, och när du och din speciella vän äntligen möts, kramar ni varandra länge, överlyckliga att återförenas, för att aldrig mer bli skilda åt igen. Ditt ansike blir vått med glädjekyssar; dina händer smeker igen det älskade huvudet, och du tittar åter igen in i ögonen på din tillitsfulla vän, som så länge varit borta från ditt liv, men aldrig frånvarande från ditt hjärta.
Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...
för att aldrig mer skiljas åt.
Källa: http://www.rainbowbridge.com/RB_Poems/rb_swedish.htm
Den lilla katten är väldigt fundersam och verkar sakna sin lekkamrat. Jag funderar på att skaffa en ny katt, för att fylla ut tomrummet efter katten som dog och även för att katten som fortfarande finns kvar hos mig inte ska känna sig så ensam. Men på något sätt så känns det som att jag sviker Oliver (katten som blev påkörd) om jag skulle skaffa en ny. Ingen kan ersätta honom liksom. Och tänk om Theodor (katten som lever) inte uppskattar den nya alls utan känner att han inte duger åt mig? Någon som vart med om detta och skaffat en ny katt? Behöver verkligen hjälp med det här...
Tycker att det låter som en bra idé att skaffa en till katt. Tror att katten som är kvar skulle uppskatta att få en ny kompis. Det går nästan alltid bra med en ny katt till den gamla, även om det naturligtvis blir lite bråk ibörjan när de skall komma överens om rangordningen.
Du skall absolut inte känna att du skaffaren katt som ersättning för den som dog. Självklart kan ingen ersätta honom. Det betyder ju dock inte att du inte kan ha en annan katt och älska den också. Tycker inte alls att du sviker katten som dog med att du skaffar en annan. Han kommer ju ändå alltid att finnas kvar i ditt hjärta och minne.
sunflower.
nu gråter jag.
precis så vill jag att det ska vara!!!!
de väntar på oss där på andra sidan och jag längtar tills jag får se mina två änglar igen.
Man sörjer dem som man sörjer vilken annan familjemedlem - min katt Ramses dog för 1,5 år sedan - första månaderna var jättejobbiga, men även senare vart jag alldeles tårögd då jag tänkte på honom - han var verkligen något extra- för mig. Är uppvuxen med boxrar - de var som små bröder till mig och syrran - jag kunde inte prata om dem på flera månader utan att börja hulka och grina. Speciellt den sista - han var "min"!!! Man måste ge sig själv rätt att få sörja dem ordentligt - det är ju det man känner och det är de dessutom värda!
Styrkekramar!!!
Var precis till veterinären och lämnade honom för kremering. Har en liten "djurkyrkogård" bakom huset där det ligger en hund, två kaniner och ett antal hamstrar, men det är för hårt för att gräva i marken nu så vi valde att kremera honom. Det skulle ta ungefär 2 veckor innan vi kan hämta det. Vi fick se urnan som askan kommer ligga i, den var verkligen jättefin. Och vi har bestämt att inte gräva ner urnan utan ha den stå i huset, på det sättet kommer vår älskade Oliver vara med oss för alltid. Känns bättre än att gräva ner urnan. Man fick välja mellan att låta honom kremeras med en massa andra djur som dött den senaste månaden och då inte få tillbaka askan, eller kremera honom separat och då få hem askan i en liten fin urna. Det första skulle kosta 250 kronor och det andra 1300, vi valde det andra för vi vill ha hem vår älskling igen. Det är värt varenda krona.
Mamma fick lov att avliva "vår" (sin) sista katt, Nisse, idag.