Ni som fått ensam vårdnad pga samarbetssvårigheter

En till som undrar.

Jag vill gärna också veta

Skärp dig! Det finns inget som heter samarbetssvårigheter, det finns mer eller mindre idioter, och ja samarbete har med två personer att göra och är aldrig bara -ens- fel. 

Kom överens istället.

Fick och fick, han gav mig mig vårdnaden, för han visste att han skulle förlora den om jag drog det till rättegång. Och i det här fallet så var samarbetssvårigheten från min sida, för jag kommer aldrig samarbeta med barnens pappa någonsin. Så jag skulle klassa det som att vi har extrema samarbetssvårigheter. vill han ha tillbaka vårdnaden kommer han få slåss och jag kommer göra allt för att han inte ska få se henne en gång!

Knallema inte så lätt att komma överrens med någon som inte vill komma överrens!

Håller med till viss del och i sådana fall rent teoretiskt. Men i mitt fall skulle jag säga att det är omöjligt att komma överens med den andra parten då hen tycker okm att slå sina barn, strunta i att ge dem mat och lite annat smått och gott... Sånt kan jag aldrig "komma överens" om.

Och nja här var det inte 2 fel.. Utan han misstänkte allting.. Sade jag bä trodde han att jag sade bu, han trodde han inte fick samma info ifrån skolan som jag fick. Han duschade inte barnen, såg till att de fick rena kläder och bra storlek på kläderna med mera...

Skönt att rätten såg vad du upplevde. Gick ni igenom en vårdnadsutredning först via Familjerätten eller gick det till Tingsrätten direkt?

Det är klart det finns idioter och då blir det svårt att samarbeta med dom oavsett hur man gör!

Ojoj många turer har det varit. 

Det hela började med att han stämde mig i tingsrätten för att jag höll dem efter att jag hade hört att han hade puttat barnen och inte de hade fått duscha och byta kläder på en hel veckan inkl underkläder. Då gick vi på familjerätten för samarbetssamtal som inte alls gick bra och när vi skulle upp i tingsrätten för att liksom säga om vi ville gå vidare eller om vi kom överens så sade jag att vi kom överens för då var det ändå en period som var bra. ( och jag hade inga pengar + ork att dra igång något), men sedan gick det några månader och det gick utför igen och barnen vittnade om en massa.. Lite anmälningar till socialen ifrån båda hållen, men mest ifrån hans sida. Så Socialen gjorde en vårdnadsplan som innebar att barnen skulle bo hos mig under utredningen, men han vägrade gå med på det och de kunde inte omhänderta barnen för det var visst ej tillräckligt allvarlig skit han höll på med, men de rekommenderade mig att söka ensam vårdnad. Så då gick jag och stämde honom. Under tiden vi väntade så körde vi på med utredningar i form av anknytningsstilsutredning på mig, mitt ex och mina nya sambo och mitt ex fick träffa en psykolog (vi trodde det var en utredning men han lyfte bara hans positiva och negativa sidor)

Sedan var det dags att träffas i rätten första gången och de ville då helst att vi skulle komma överens igen, men denna gången vägrade jag och vi körde på med familjerättsutredning (massa träffar med mig, mitt ex, hembesök med mera) som hela landade i 2:a november att de rekommenderade tingsrätten att jag skulle ha vårdnaden och boendet. Den 16 mars fick vi äntligen tid hos tingsrätten och nu den 6/4 fick jag domen så nu har han 3 veckor på sig att överklaga, men det var som min advokat sade att det är JÄTTESVÅRT så jag ska räkna med att domen går i kraft sedan, men när exakt är svårt att veta. Men boendet och umgänget började gälla direkt.

Under hela denna process har det varit polisanmälningar ifrån mr X emot mig och min sambo.. Mina barn har fått vara med om alldeles för mycket skit. Hoppas att det blir bättre nu.