Följas åt till + efter MA?
Fick MA i v.9 och har gjort en cytotecbehandling.
Blöder bara lite nu och väntar bara på att det ska sluta så ägglossning kan komma igång.
Någon som upplevt eller upplever samma som vill följas åt till +? :)
-
-
Svar på tråden Följas åt till + efter MA?
-
Hon sa att jag säkert kunde blöda i 4 veckor till eftersom min livmoderslemhinna var 16 mm tjock på allra tjockaste stället, gränsen för skrapning är 20 mm. Men det var bara på ett litet område högst upp, annars var den väldigt tunn utöver det.Anonym (Längtar också) skrev 2016-01-15 19:20:31 följande:Men åh din stackare :( måste blött ordentligt när det till och med blöder igenom byxorna. Hur mycket är det som ska ut egentligen kan man ju undra?! Hur länge till trodde dom att du skulle blöda? Och hur länge är normalt egentligen?
Förstår att det måste vara riktigt jobbigt, känns nästan dumt att man tyckt synd om sig själv när det finns så många som har det mycket jobbigare :/
Hon sa i värsta fall skulle jag räkna med 6 veckor och om det fortsattte efter det eller om jag var besvärad skulle jag återkomma.
Känner bara att det knappt kommer något de flesta dagar då jag bara har bruna flytningar. Vet liksom inte hur mycket blod det är i dessa små skyfall som kommer då och då. Och som du säger, hur mycket ska ut egentligen?? Är bara rädd att detta aldrig kommer ta slut. -
Och klart man får tycka synd om sig själv! Det kommer ju alltid finnas de som i ens egna ögon har det värre men det tar ju inte bort din upplevelse.Anonym (Längtar också) skrev 2016-01-15 19:20:31 följande:Men åh din stackare :( måste blött ordentligt när det till och med blöder igenom byxorna. Hur mycket är det som ska ut egentligen kan man ju undra?! Hur länge till trodde dom att du skulle blöda? Och hur länge är normalt egentligen?
Förstår att det måste vara riktigt jobbigt, känns nästan dumt att man tyckt synd om sig själv när det finns så många som har det mycket jobbigare :/ -
Så frustrerande det måste vara, just när man mest av allt vill bli gravid igen. Helt otroligt egentligen att man kan blöda så länge som upp till sex veckor till (!). Nu får vi ju hoppas att det inte blir så för din del, men att det ändå anses normalt.springa skrev 2016-01-16 06:07:17 följande:
Och klart man får tycka synd om sig själv! Det kommer ju alltid finnas de som i ens egna ögon har det värre men det tar ju inte bort din upplevelse.
Förstår att du känner uppgivenhet och om det någonsin kommer sluta. Men det är ju klart att det gör så småningom, även om jag kan tänka mig att det inte känns så just nu. Kunde det inte bara finnas någon tablett som fick ut ALLT på en gång liksom :/
Nej det är ju så, det finns alltid dom som har det värre vad det än gäller. Känns så orättvist på något sätt att vissa som blir drabbade av missfall, som är en enorm sorg, dessutom ska behöva dras med jobbiga och utdragna besvär eller vad man ska kalla det efteråt också. -
Anonym (Längtar också) skrev 2016-01-16 10:48:54 följande:Så frustrerande det måste vara, just när man mest av allt vill bli gravid igen. Helt otroligt egentligen att man kan blöda så länge som upp till sex veckor till (!). Nu får vi ju hoppas att det inte blir så för din del, men att det ändå anses normalt.
Förstår att du känner uppgivenhet och om det någonsin kommer sluta. Men det är ju klart att det gör så småningom, även om jag kan tänka mig att det inte känns så just nu. Kunde det inte bara finnas någon tablett som fick ut ALLT på en gång liksom :/
Nej det är ju så, det finns alltid dom som har det värre vad det än gäller. Känns så orättvist på något sätt att vissa som blir drabbade av missfall, som är en enorm sorg, dessutom ska behöva dras med jobbiga och utdragna besvär eller vad man ska kalla det efteråt också.Ja men precis. Min livmoder är tydligen väldigt bakåtlutad och i en tråd om cytotec skrev en kvinna att hennes läkare sagt till henne att behandlingen sällan fungerade om man har det. Hur mycket sanning som ligger i detta vet jag inte men gav mig en tankeställare då en del hade fastnat på väg ut. Hur kan det göra det egentligen !?
Aja, jag hoppas iaf att jag aldrig någonsin behöver gå igenom detta igen. Det har varit det värsta jag varit med om. Mycket just för det varit så utdraget. Menar herregud, innan min dotter kom till fick jag mf tidigt och blev gravid bara några veckor efter. Ser framför mig att jag blir gravid igen om 1-2 månader och får ett tidigt mf..vet inte varför. Förväntar mig inte ett till MA men av någon anledning tror jag att jag kommer få missfall igen. Jag önskar jag inte kände så. :(
För dig vet du ju iaf att du har ägglossning snart igen och kan bli gravid då, hoppas det tar sig på första försöker för er :)
-
Jaha, men det är kanske en förklaring till att det blivit så utdraget, om nu en läkare sagt så till henne. Sen vet man ju aldrig med vad folk skriver i trådar, hur mycket sanning det är i det. Men det skulle ju iallafall kunna vara en faktor. Men eller hur, varför fastnar det kan man undra. Nej det får vi verkligen hoppas att du inte behöver uppleva igen, måste vara jättejobbigt :(springa skrev 2016-01-16 14:07:56 följande:
Ja men precis. Min livmoder är tydligen väldigt bakåtlutad och i en tråd om cytotec skrev en kvinna att hennes läkare sagt till henne att behandlingen sällan fungerade om man har det. Hur mycket sanning som ligger i detta vet jag inte men gav mig en tankeställare då en del hade fastnat på väg ut. Hur kan det göra det egentligen !?
Aja, jag hoppas iaf att jag aldrig någonsin behöver gå igenom detta igen. Det har varit det värsta jag varit med om. Mycket just för det varit så utdraget. Menar herregud, innan min dotter kom till fick jag mf tidigt och blev gravid bara några veckor efter. Ser framför mig att jag blir gravid igen om 1-2 månader och får ett tidigt mf..vet inte varför. Förväntar mig inte ett till MA men av någon anledning tror jag att jag kommer få missfall igen. Jag önskar jag inte kände så. :(
För dig vet du ju iaf att du har ägglossning snart igen och kan bli gravid då, hoppas det tar sig på första försöker för er :)
Hur upplevde du dina graviditeter efter dina tidiga missfall? Var du jätteorolig och trodde att du skulle få det igen eller kunde du njuta något i början? Jag var nojig för MF redan min första graviditet, som gick hur bra som helst. Och likadant nu andra gången men då blev det ju så också. Så jag vet redan nu att blir jag gravid igen så kommer första tiden inte vara rolig. Kommer nog säga, när man berättar det för folk (sent!) att "går allt bra så". Känner samma som du, nästa gång kommer det inte gå bra heller, men försöker tänka bort det, kan ju inte göra något åt det ändå om det skulle hända igen.
Ja, jag är ju i princip hundra på att jag hade ÄL, gjorde inget test eftersom vi ändå inte skulle försöka, men symtomen tydde ju verkligen på det. Så i så fall blir nästa försök om ungefär en månad. Hoppas så att det ska gå snabbt men det vore ju nästan för bra för att vara sant. Hoppas verkligen att du slutar blöda helt snart så du kan få lämna eländet bakom dig och se framåt :) -
Anonym (Längtar också) skrev 2016-01-16 16:52:40 följande:Jaha, men det är kanske en förklaring till att det blivit så utdraget, om nu en läkare sagt så till henne. Sen vet man ju aldrig med vad folk skriver i trådar, hur mycket sanning det är i det. Men det skulle ju iallafall kunna vara en faktor. Men eller hur, varför fastnar det kan man undra. Nej det får vi verkligen hoppas att du inte behöver uppleva igen, måste vara jättejobbigt :(
Hur upplevde du dina graviditeter efter dina tidiga missfall? Var du jätteorolig och trodde att du skulle få det igen eller kunde du njuta något i början? Jag var nojig för MF redan min första graviditet, som gick hur bra som helst. Och likadant nu andra gången men då blev det ju så också. Så jag vet redan nu att blir jag gravid igen så kommer första tiden inte vara rolig. Kommer nog säga, när man berättar det för folk (sent!) att "går allt bra så". Känner samma som du, nästa gång kommer det inte gå bra heller, men försöker tänka bort det, kan ju inte göra något åt det ändå om det skulle hända igen.
Ja, jag är ju i princip hundra på att jag hade ÄL, gjorde inget test eftersom vi ändå inte skulle försöka, men symtomen tydde ju verkligen på det. Så i så fall blir nästa försök om ungefär en månad. Hoppas så att det ska gå snabbt men det vore ju nästan för bra för att vara sant. Hoppas verkligen att du slutar blöda helt snart så du kan få lämna eländet bakom dig och se framåt :)Jag har ju mått väldigt illa i början under alla grav och senaste nu var fruktansvärd. Mådde skit 24/7 så hade väl ett ordentligt hormonpåslag men inte hjälpte det. Har hört att ju fler gånger man är gravid desto värre blir symptomen, undra om detta gäller även då man fått mf med tanke på hur jag mådde nu..
Har iaf inte kunnat njuta av att vara gravid i början pga detta och nu sist vet jag att jag emellanåt avskydde det. Ville bara må bra igen och det fick jag ju dåligt samvete för när jag fick konstaterat MA..som att jag önskat mig till det.
Efter typ v.12-14 har jag mått väldigt bra och älskat att vara gravid men har nog varit lika över paranoid varje gång. Ända in i slutet då jag oroat mig för att känna mindre rörelser osv.
Jag tror alla är rädda under sina graviditeter men det har iaf varit lite värre för mig efter MF. Har ju egentligen ingen annan erfarenhet att jämföra med.
-
Ja samma här, nojig ända in i slutet och sen när bebis väl är ute så är det PSD jag oroade mig för. Men det är ju så med barn, man kommer väl vara mer eller mindre orolig resten av livet. Tänkte först om du kände någon skillnad i orolighet efter missfall men som du skrev har ju båda dina fullgångna graviditeter varit efter MF och då har man ju inget att jämföra med. Fysiskt (och psykiskt förutom rädsla för MF) mådde jag toppen hela min graviditet, hoppas man får uppleva det igen (eller lyckad graviditet öht).springa skrev 2016-01-16 19:21:27 följande:
Jag har ju mått väldigt illa i början under alla grav och senaste nu var fruktansvärd. Mådde skit 24/7 så hade väl ett ordentligt hormonpåslag men inte hjälpte det. Har hört att ju fler gånger man är gravid desto värre blir symptomen, undra om detta gäller även då man fått mf med tanke på hur jag mådde nu..
Har iaf inte kunnat njuta av att vara gravid i början pga detta och nu sist vet jag att jag emellanåt avskydde det. Ville bara må bra igen och det fick jag ju dåligt samvete för när jag fick konstaterat MA..som att jag önskat mig till det.
Efter typ v.12-14 har jag mått väldigt bra och älskat att vara gravid men har nog varit lika över paranoid varje gång. Ända in i slutet då jag oroat mig för att känna mindre rörelser osv.
Jag tror alla är rädda under sina graviditeter men det har iaf varit lite värre för mig efter MF. Har ju egentligen ingen annan erfarenhet att jämföra med.
Ja man känner ju lite så, var det något jag tänkte, eller gjorde, som fick graviditeten att stötas bort. Men så vet man att så är det ju inte, man kan inte tänka "något dumt" och vips så avstannar graviditeten, men konstiga saker snurrar runt i huvudet i sorgen. -
Jag hade bim den 10/1 hade lite små blod på pappret bär jag vart å kissat sen dess. I tisdags eller onsdags så va de mer blod i toan men sen händer de inte mer . Börjar inte blöda ordentligt . Känns som att mensen ska komma när som. Men de hände inte . Tog ett test den 10 men visade negativt ..
-
Skönt att du haft så bra graviditeter! Nästa blir säkert samma då :)Anonym (Längtar också) skrev 2016-01-16 23:06:00 följande:Ja samma här, nojig ända in i slutet och sen när bebis väl är ute så är det PSD jag oroade mig för. Men det är ju så med barn, man kommer väl vara mer eller mindre orolig resten av livet. Tänkte först om du kände någon skillnad i orolighet efter missfall men som du skrev har ju båda dina fullgångna graviditeter varit efter MF och då har man ju inget att jämföra med. Fysiskt (och psykiskt förutom rädsla för MF) mådde jag toppen hela min graviditet, hoppas man får uppleva det igen (eller lyckad graviditet öht).
Ja man känner ju lite så, var det något jag tänkte, eller gjorde, som fick graviditeten att stötas bort. Men så vet man att så är det ju inte, man kan inte tänka "något dumt" och vips så avstannar graviditeten, men konstiga saker snurrar runt i huvudet i sorgen.
Jag oroade mig också mycket för PSD och nu när de är större oroar man sig för annat. Som du säger det tar aldrig slut! Får trösta sig med att det hör till. Vet inte riktigt varför jag är så mycket hönsmamma. Tycker inte min mamma var en sådan.
Sen var det iofsig andra tider när jag var liten. Det hände inte lika mycket skit som idag känns det som. Hade ju aldrig låtit min son gå till skolan här i stan själv, inte ens när han blir 10 känns det som nu iaf..Märkligt att det beter sig så. Ta ett test till! Ibland dröjer det ju lite innan hormonerna hunnit stiga ordentligt eller så har du kanske haft ÄL senare än du trott. Man kan ju få spotting i början av graviditet, hade jag jättemycket under denna.mli01 skrev 2016-01-17 00:30:33 följande:Jag hade bim den 10/1 hade lite små blod på pappret bär jag vart å kissat sen dess. I tisdags eller onsdags så va de mer blod i toan men sen händer de inte mer . Börjar inte blöda ordentligt . Känns som att mensen ska komma när som. Men de hände inte . Tog ett test den 10 men visade negativt ..
Skulle detta vara första mensen efter MF? Tänker att kroppen kanske inte riktigt är sig själv isåfall. -
Tog ett test i morse å de va negativtspringa skrev 2016-01-17 08:46:05 följande:Skönt att du haft så bra graviditeter! Nästa blir säkert samma då :)
Jag oroade mig också mycket för PSD och nu när de är större oroar man sig för annat. Som du säger det tar aldrig slut! Får trösta sig med att det hör till. Vet inte riktigt varför jag är så mycket hönsmamma. Tycker inte min mamma var en sådan.
Sen var det iofsig andra tider när jag var liten. Det hände inte lika mycket skit som idag känns det som. Hade ju aldrig låtit min son gå till skolan här i stan själv, inte ens när han blir 10 känns det som nu iaf..mli01 skrev 2016-01-17 00:30:33 följande:Märkligt att det beter sig så. Ta ett test till! Ibland dröjer det ju lite innan hormonerna hunnit stiga ordentligt eller så har du kanske haft ÄL senare än du trott. Man kan ju få spotting i början av graviditet, hade jag jättemycket under denna.Jag hade bim den 10/1 hade lite små blod på pappret bär jag vart å kissat sen dess. I tisdags eller onsdags så va de mer blod i toan men sen händer de inte mer . Börjar inte blöda ordentligt . Känns som att mensen ska komma när som. Men de hände inte . Tog ett test den 10 men visade negativt ..
Skulle detta vara första mensen efter MF? Tänker att kroppen kanske inte riktigt är sig själv isåfall.