När pappan inte vill komma överens??

Barnen är så stora att de kan bestämma själva. Ja den yngsta kan det vara lite trixigt med, men de båda andra bestämmer själva hur de vill göra, även om det skulle finnas ett skriftligt avtal kan man inte tvinga dem att åka. Du måste dock alltid främja, dvs aldrig hindra umgänge, men tvinga iväg dem måste du inte göra.

Du kan stämma pappan på att få ett skriftligt umgängesavtal, du måste inte stämma för enskild vårdnad, det har inget med umgänget att göra.

Om pappan är så knepig så förstår jag inte varför ni lämnar barnen och drar till landet utan att se till att det finns mat hemma till barnen. Men varför kan ni inte arbeta om de inte åker till pappa den 7:e? De är stora nog att ta hand om sig själva en dag....

Förstår inte problemet, de är stora nog att vara hemma själva en dag.

Först och främst borde ju rubriken vara 'vi' kan inte komma överens, för ärligt talat verkar du också vara lite svår. Och för det andra är dina barn stora så det vore snarare onormalt om de INTE klarar sig själva hemma. För det tredje så är det inget konstigt att så stora barn får sköta sig själva väldigt mkt och inte få all uppmärksamhet av sina föräldrar. Det är inget man bör få ont i magen av....

Ang. skolstarten så kan du knappast säga att det är hans fel. Skolan börjar ju på fredagen, så skulle jag också tolka det. Ni har tolkat det olika helt. Att börja tjafsa om det är ju ärligt talat bara löjligt. E 10 åring ska klara det några timmar och de andra bör klara det flera dagar.

Betalar han underhåll för 18 åringen ska ju du stå för maten, inte han..

Ska barnen bo hos dig mer ska han betala underhåll oavsett om han vill eller inte och du ska givetvis ta VAB (vilket ju bara är nåt år till för ett barn så...) på dina dagar utan att gnälla..

Hej,

Problemet är inte att barnen inte kan vara själva en dag som ni två sista skriver. Det är att pappan vägrar att ta emot sina barn ens på den dagen!

I stället för att ta dem ( som överenskommet) den 7:e kl 08:00 ( som han själv bestämt ) - tänker han inte ta dem alls utan vill att vi lämnar dem till skolan först på fredag morgon den 8 jan i stället. Det anser nämligen han vara första skoldagen i stället för torsdagen den 7:e då det är terminsstart fast det då är studiedag för barnen.

Vilket får som resultat:

Vår planering ser som som följer:

Vi samåker på torsdag kväll efter jobbet till vårt lantställe i Arboga där vi bor när vi inte har barnen. Min man har två jobb-besök på olika firmor i Örebro och Eskilstuna och det är mycket närmare från Köping. Min man utgår därför från landet tidigt på fredag morgon. ( Han är säljare) Själv är jag anmäld till en domarkurs på fredag morgon.

Genom att pappan vägrar att ta emot sina barn när han ska och min man inte kan strunta i sitt jobb - så ser vår planering ut som följer nu:

Min man åker som planerat till landet. Jag får boka av domarkursen med en dags varsel och får heller inga pengar tillbaka ( 1700 kr ) . Jag har sett fram emot denna länge och nu får jag avboka alltihopa bara för att deras pappa vägrar att ta emot dem utan menar att han inte ens ska ta dem efter studiedagen på torsdagen utan att vi även ska ha dem kvar och lämna dem till skolan på fredag morgon. Först då vill han ha dem.

Så problemet för oss blir lite större än att de inte kan vara hemma själva en dag liksom :(

Och precis så här gör han upprepade gånger - struntar i schemat och gör som han vill. Som jag ser det är enda orsaken till det att han vill sabotera våra planer och vår tid ihop. Skulle jag göra lika mot honom så skulle det ta hus i helsike.

Det har även hänt flera gånger tidigare att han inte har hämtat barnen den dagen då vi ska åka till landet, utan säger att han "kommer sen". Vilket då leder till att barnen är kvar hemma i vårt hus tills han behagar hämta dem vid typ åtta på kvällen. Vi har då inte kunnat larma på vårt hus och ibland har barnen glömt stänga fönster och låsa altandörren.

Man vill gärna kunna känna sig säker på att huset är låst och tryggt när man är borta. Nu kommer vi byta till ett lås med app som vi kan larma på distans eftersom han även ofta skjutsar barnen hem till oss när vi är bortresta på landet " för att de vill se på netflix och det har inte han"!!

Att vi har sagt bestämt ifrån tidigare det struntar han i. Barnen har ju egna nycklar till dörren så då skjutsar han dit dem fast vi inte är hemma. En gång släppte de även ut en nyopererad katt av misstag så när kattvakten kom tillbaka så fanns ingen katt att passa och vi fick åka hem för att leta katt.

Gällande vår son som är stor så får han äta det som finns - men det kan inte vara vår uppgift att handla åt honom en gång per vecka när vi inte är hemma - på pappas vecka? Det är inte ok att pappan säger till honom att "du får inte äta deras mat på min vecka" . Det är inte vad saken gäller utan att hans skyldighet är att se till att sonen har försörjning på hans vecka - oavsett var han är någonstans. Ibland är han ju inte hos pappan alls utan bara ett par dagar. Menar du att vi ska "stå" för att storhandla till honom när vi är på landet på pappas vecka?

Liksom vi lämnar matpengar hemma till sonen om han väljer att inte t.ex följa med till landet så måste ju pappan göra likadant. Det skulle ju aldrig hända att han inte får pengar till mat.

Jag har pratat med pappan om detta flera gånger men han bara struntar i det och ger honom varken matpengar eller matlådor. Han säger i stället att sonen ska åka hem och äta oavsettt var han är. Vilket för sonens del innebär att han ska åka kommunalt till pappa för att hämta mat och en timme tillbaka hem. Som nu i 13 minusgrader. Och på helgen två gånger. Annars får han inget att äta och inga pengar att handla för. Det tar 10 min mellan oss med bil - men pappan rör inte ett finger för att lämna ett par matlådor i stället.

Därför har han nu valt att ansöka hos försäkringskassan om underhållsstöd från pappan i stället så kan han göra som han vill. Och det förstår jag!

Så nu har pappan lyckats förstöra ytterligare en vecka för oss!

Helt riktigt- VI kan inte komma överens. Men det är han som inte följer överenskommelserna. Vi går efter terminens första dag - vilket är 7 jan. Finns inget att tolka där?

Han betalar inget underhåll för 18-åringen. Vi har varannan vecka så vi står för allt på vår egen vecka.

Vi har en överenskommelse för att den ska följas - varför skulle jag vara "lite svår" som planerar efter den?

Genom att plötsligt vägra följa det som är överenskommet så faller ju hela vår planering vilket inte är så kul...och som jag skrivit i mitt andra svar - det gäller inte att de inte kan vara hemma en dag utan att vi får boka om både jobb och andra åtaganden för att vi inte ens kan lämna Stockholm enligt våra planer när han vägrar att ta emot sina barn.

Vi bor oftast på landet den tiden då vi inte har barnen och planerar både arbete och annat utifrån det. Så det handlar inte om att vi "drar iväg" hipp som happ.

Tvärtom ska de ha mat, komma till skolor och allt annat på pappaveckan.

Som jag förklarat mera i ett annat svar här så handlar det inte om att de inte kan vara hemma just den 7:e utan att pappan vägrar ta emot dem alls vilket får stora konsekvenser på vår planering avseende jobb och annat.

Jag och maken skulle ha samåkt till landet på torsdagen efter arbetet och sedan utgår min man därifrån i sitt arbete eftersom han har massa sälj-besök i Eskilstuna och Örebro vilket är mycket närmare från landet. Och jag har verkligen sett fram emot en domarkurs som börjar tidigt på fredag morgon som jag nu får avboka eftersom mitt ex inte tar emot barnen förrän på fredagen den 8:e efter skolan.

Så nu ska jag i stället lämna barn på skolan kl 9:40 på fredag eftersom det är sovmorgon för dem. Jag kan heller inte samåka med min man då vi bara har en bil, eftersom det är så sent inpå får jag heller inte tillbaka de 1700 kr som kursen kostade.

Så nu har han återigen lyckats förstöra ett veckoslut för oss genom att vägra ta barnen när han ska.

Så nej - det är inte alls så enkelt som att de inte kan vara själva en dag. Han hämtar dem inte alls!

Men varför i hela friden kan inte barnen ta hand om sig själva? Att barnen har blivit så bortklemade att ni inte kan åka iväg och ha dem kvar hemma är knappast pappans fel. Om grabben har slutat bo hos sin pappa, som betalar underhåll, så finns inget "pappans vecka" längre, utan grabben får handla själv. Hur svårt kan det vara? Det är inga bebisar ni har men du verkar tro det.

Kan inte ungarna gå, cykla, ta bussen eller vad som helst till skolan på fredagen??

Nej, pappan har inte alls förstört hela er planering. Det finns inget problem förutom att ni av någon anledning lyckats fostra barn som är oansvariga och inkompetenta. Något är väldigt fel om inte barn i de åldrarna klarar av att ansvara för sig själva och ett hus i ett dygn. Den äldste är för böjelsen vuxen enligt lag.

Är problemet att du curlat sönder dem eller är det att du har ett för stort kontrollbehov?

För övrigt är det inte konstigt att anse att terminen börjar den 8:e om terminen - icke helt ovanligt - startar den 7:e. barnen börjar ju skolan den 8:e då det är då de går dit.

Jo, du söker konflikt även om pappan också såklart är omedgörlig.

Så du behöver inte vara martyr alls och missa din kära domarkurs utan du kan helt enkelt prata med dina barn, i värsta fall skriva en lista i punktform på vilka saker de ska kontrollera innan de går hemifrån på fredagen.