Serah skrev 2016-04-02 10:49:14 följande:
Tack alla ni för era rara ord och erat stöd! Det värmer mitt hjärta nu i denna svåra stund!
Idag känns dock allt som en otäck mardröm. Men min mage säger annat. Och jag hatar tanken att behöva gå såhär länge innan barnet kommer ut :( är rädd att visa mig ute ifall nån skulle fråga. Försöker gömma magen, det var ju nu man stolt skulle visa upp magen :(
Jag skulle ha rul den 6e, nästa vecka. Men istället blir det att åka till akuten för att ta tablett den 5e för att sen åka tillbaka den 7e för att föda ut barnet :( jag hade ju misstankar om att något var fel långt innan. Men ingen lyssnade utan tog mig bara som en orolig hönsmamma som var full med gravidhormoner... Blir så arg och ledsen varje gång jag tänker på det. Jag känner min kropp bäst. Men att försöka övertala envisa trögtänkta vårdpersonal när man mår dåligt är svårt, när man sitter och gråter i telefonen för att man kämpat med att få ut orden, så blir man bara bortföst...
Jag ska säga på tisdag at jag vill ha reda på varför detta kunde hända. Om det kan hända igen. Jag har också fundering på om det kam ha något med min klåda att göra, läste nämligen nånstans att gravidklåda kan göra att barnet får syrebrist. Tänk om något sånt hänt? Kunde det då motverkas om de tog prover på mig den dagen jag åkte in? Klådan var extrem från tor- sön. På måndagen då jag hade tid hos bm tyckte de att det inte var nåt att tänka på eftersom det gått över. Men tänk om det låg kvar ändå? Fast jag inte kände av klådan? Usch så mycket frågor men inga svar :( jag vill ha svar! Ska kräva svar!
Blir så glad av att läsa om era lyckade rul och att ni känner rörelser. Några av er har ju kommit halvvägs också! Grattis till det :)
När jag startade den här tråden slog det aldrig mig att kanske inte alla följer med hela vägen... Är så ledsen och beklagar. Är också förbannad för hur du blivit behandlad, det är inte första gången man hör att vården inte tar oss mammor på allvar. Du skrev för ett tag sen att det inte kändes bra och du beskrev hur du försökte få hjälp och ingen hjälpte dig! Det är helt fel! Du borde fått hjälp från början! Inte för att man vet om detta sorgliga hade kunnat förhindrats men du hade säkert mått lite bättre än du gör nu. Så här ska det inte gå till! Jag känner verkligen för dig och din familj, hoppas ni får ordentliga svar!
Styrkekramar