• fantasy06

    Bonus son .....

    Hej. Söker efter råd o tips om någon varit i samma sits på ett ungefär.

    För Ett tag sedan träffade jag mannen i mitt liv (efter att jag skiljt mig från pappan till min son som är 9 år). Nya mannen har en son som snart blir 11 år. Vi flyttade ihop o hans son bodde hos mig o min son. Vi köpte hus o flyttade dit alla fyra. Hans mamma bor 12 mil iväg o var hos henne varannan helg. Pojken har enorma aggressionsproblem o det var mycket problem hemma o i skolan. När han blir arg säger han fruktansvärda saker. Det slutade med att vab flyttade till sin mamma o är här varannan helg sedan 1 år tillbaka. Helgerna här har funkat överlag bra. Vi fick ett barn tillsammans den 9 december 2015. Både min son o sambons son var/är jätteglada för henne. Men denna helgen hade sambons son världens utbrott. Han sa han hatar mig, att jag är en stor fet jävla häxa. Han hatar att vara här hatar oss mer än hitler osv osv. Gapade skrek slog i golv o väggar listan kan göras lång. O nu kom det då fram att han hatar mig för jag intw tillhör hans grundfamilj. Han vil aldrig mer komma hit.

    Hur ska man förhålla sig till detta? Alla mår dåligt. Eller ja inte sambons som för han låtsas som ingenting nu. Sambon är på väg tillbaka med honom till mamman i detta nu (brukar inte lämna förrän mot kvällen till)

    Oj ett långt inlägg kanske nån orka läsa klart :)

  • Svar på tråden Bonus son .....
  • Lemt77

    Du skriver att alla mår dåligt utan sambons son... Men jag tror att sambons son är den som mår sämst. Försök att inte ta allt personligt, det ligger något annat bakom som sonen behöver bearbeta tror jag.

  • fantasy06
    Trippelmamma76 skrev 2016-01-10 10:42:12 följande:

    Låter som att pojken behöver hjälp att bearbeta sina känslor. Familjeterapi kunde nog vara en bra start.


    Bup är inkopplat o han går på en resursskola med få elever. När han bodde här kunde han gå i en vanlig skola men med en resursperson när han flyttade till sin mamma hamnade han i en vanlig skola som intw hjälpte honom. Mamman inser intw vidden av pojkens problem. Därför händer inget. Hon anser att det är sån han är så vi får gilla läget typ.
  • fantasy06
    Lemt77 skrev 2016-01-10 10:51:42 följande:

    Du skriver att alla mår dåligt utan sambons son... Men jag tror att sambons son är den som mår sämst. Försök att inte ta allt personligt, det ligger något annat bakom som sonen behöver bearbeta tror jag.


    Han kanske mår lite dåligt men han döljer det väl. Har aldrig upplevt att han får dåligt samvete över saker han gjort. Jämför jag med min son som har adhd o ibland får utbrott o säger saker han inte menar, han ser man att han ångrar sig när han säger förlåt.

    Tog inte det personligt, det han sa när han var upprörd. Men mamman klarade av att lugna ner honom över telefonen. Så när han var lugn kom han till sin pappa o sa förlåt jag menade det inte jag älskar dig. Så frågade jag honom om han inte menade det han sa om mig heller. Men jo det gjorde han.
  • Lemt77

    Ok jag förstår. Han kanske har någon slags besvikelse över något och det går ut över dig. Det är ju lätt att göra så. Hoppas det blir bättre! Förstår att det är jobbigt för alla.

  • fantasy06
    Lemt77 skrev 2016-01-10 13:05:59 följande:

    Ok jag förstår. Han kanske har någon slags besvikelse över något och det går ut över dig. Det är ju lätt att göra så. Hoppas det blir bättre! Förstår att det är jobbigt för alla.


    Ja får vi verkligen hoppas. Mamman hade iaf själv tagit upp idag vid lämning att de nog ska kontanta bup igen o ligga på. Kryss i taket. I bilen nu när sambon pratat med honom hade han sagt att han inte menade något alls han sa igår. Så nu hatar han tydligen inte mig mer. Man vet inte vad som är sant o inte. En känslomässig bergodalbana.
  • Lemt77

    Förmodligen menar han inte det så direkt till dig.. Det är ju säkert något annat.
    Bra att mamman tog upp bup. Hoppas han får hjälp där då. Förstår som sagt att det blir jobbigt för alla..

Svar på tråden Bonus son .....