BF Juli 2016 (ny!)

Ajdå, ja sådär var det med sonen första 9 mån. Han sov jättedåligt/lite på dagen dessutom, väldigt lättväckt. Då tog jag alla nätter själv också. Lilla dottern nu sover fantastiskt i jämförelse, känns otroligt lyxigt.

Hur pallar ert förhållande påfrestningen? Känns som vi har fått varsin autopilot och bara köttar på och gör vad som krävs, viktigaste är att få ihop vardagen. Finns inget utrymme att klaga eller sura, vi har blivit ett jätteeffektivt team. Jag upplever att han vuxit sen det blev två barn, tar större ansvar, tänker själv och offrar mer av sitt eget. Sen blir det väl inte så mycket romantik visserligen. Men det är väl inget man ska räkna med såna här perioder. :)

Hmm jag har faktiskt inte ens tänkt på om hon gör det eller ej. Hon sover nu så kan inte testa. Följer han inte saker med blicken eller fäster blicken på saker heller?

Nu vaknade hon så jag testade. Hon blinkar, men bara om man kommer väldigt nära - i princip nuddar ögonfransarna. Men hon fäster blicken vid saker och följer även saker med blicken. Att blinka när nåt kommer nära är väl en reflex? Såna kanske utvecklas långsammare än själva synen?

Förstår, jag blir också nojig för allting, inte minst med sonen. Man är ju så livrädd att nåt ont ska hända dem eller att de ska bli sjuka på nåt sätt, och extra jobbigt är det ju när de inte kan prata. Då ligger ju så mycket ansvar hos oss att se och förstå vad som är fel. Hoppas han börjar reagera mer snart, det gör han säkert!

Jag fick en uppföljningstid hos läkare eftersom det inte var en normal förlossning, men den är 3 månader efter nästan exakt. Har för mig att det var så med sonen också förra hösten.

Haha jag håller helt med!!

Ikväll var första gången på 4,5 veckor som lillasyster inte hade panikskrik på kvällen. Det har hon kört varje kväll annars. Hoppas det håller på att mogna bort. Jag tror hon har det som kallas "kvällsorolighet". Hon sover kanon på nätterna och på morgonen/förmiddag är hon världens mysigaste. Framåt 16 börjar hon bli ordentligt missnöjd (får alltid stressa ihop mat och sen hinner jag inte äta) och sen kommer panikskrik (kolikaktigt) som inte går att trösta omkring 18. Sen somnar hon av utmattning kring 20. Skulle vara så skönt om detta växte bort så jag kan bistå mannen med läggning av storebror, för den tar alltid minst 2h. Han kämpar alltid emot, idag somnade han till slut på golvet lekandes med en bil efter 3h. Mannen helt slut. Förstår verkligen inte hur man skulle klara detta själv. Känns som man skulle behöva vara 3 för att klara 2 barn..

Tror alldeles säkert du är en lika bra mamma som din egen Sommarmalva, det låter så! :) Jobbigt att ha föräldrarna så långt bort. Både mina och mannens föräldrar bor 1 resp 3 mil bort och är dessutom pensionärer. Vi har jättemycket hjälp av dem.

Tovemaja - Vad skönt att det var färre uppvak inatt. Låter jätteskönt att du ska få lite egentid ikväll också! Har ni testat nån sån där "kur" för att lära barnet att somna om själv och därmed få bort uppvaken?

Här har det varit en riktigt jobbig natt med storebror som vaknade o grät mer än en gång i timmen hela natten. Så synd om honom!! :( Vet inte riktigt vad som var fel, om det är tänder eller mardrömmar igen eller nåt annat. Han somnade om i famnen hela tiden men vaknade varje gång man la honom ner. Sån tortyr både för honom och oss. Hoppas det blir bättre inatt.

Hon somnar oftast på sidan bredvid mig medan vi liggammar. Ibland somnar honom egen hand utan snutt om jag ligger bredvid. Sen får hon sova på rygg i nestet några timmar medan hon sover djupt. Efter ett tag flyttar jag henne intill mig igen och hon somnar på sidan snuttandes, men vi vaknar båda på rygg tätt intill varann - jag oftast upptryckt mot väggen och hon i mitten av sängen. Fråga mig inte hur det går till! :D

Storebror sov enbart på mig de första 3 månaderna och ville snutta hela tiden, gärna sova hela natten med bröstvårtan i munnen. Sen låg han i spjälsäng precis bredvid min säng, men han vägrade han sova på rygg fram tills han var över halvåret, ville bara sova på mage eller möjligen på sidan. Har alltid sovit väldigt ryckigt, lättväckt och vaknat ofta, svår att söva.

Vi har inte heller kört några kurer faktiskt. Tror ärligt talat inte det skulle funka på vår kille. Vet att alla säger att det krävs 2-3 jobbiga nätter och sen är det klart, men en kollega har kört tre sovkurer på 14 dagar vardera på sin dotter och ändå ingen bättring. Och inget av alla 1177-tips har funkat på sonen nånsin när det gäller sömn, han har haft sin egen stil. Jag tror som du att det växer bort. Nu har han haft några jättebra nätter i streck, men ikväll somnade han inte förrän 22 (efter 3h nattning). Så sent har han inte somnat på flera månader. Får hoppas natten blir bra iaf. Hur har ni haft det senaste veckan, känns det nåt lättare än?