Är det okej att fråga barnlösa...
- De som inte vill ha barn blir konstant ifrågasatta varför de inte vill det, och anses gå emot naturlagarna. Själviska karriärsmänniskor som aldrig kommer få uppleva livet och dess mening på riktigt.
- De ofrivilligt barnlösa blir ständigt påminda om sin sorg och kamp av ständiga frågor om barnskaffande. Att det borde vara dags att sätta igång snart. "Vänta inte för länge nu!" 
- De som väljer att stanna vid 1 barn blir ifrågasatta varför de är själviska och låter barnet växa upp ensamt och bortskämt.
- De med 1 barn får frågan "när kommer nästa?" så snart de har lämnat BB. Att i enrum själva få diskutera fram om och när ett syskon eventuellt är aktuellt, finns inte.
Man vet inte orsaker eller bakgrunder till människors beslut. Idag vet vi att det kan finnas massor med anledningar till att det ser ut på ett visst sätt i en familj. Vi vet idag att barnfrågan är privat. Med den kunskapen kommer ett ansvar att visa den hänsynen och respekten som ett privatliv kräver.
Att bli ledsen, irriterad, arg och/eller sårad när man inte får sitt privatliv respekterat betyder inte att man är "lättkränkt". Det betyder att man är en människa precis som alla andra.