Gravida från Tempar/Fertility Friend

Ganska roligt att jag tyckte magen var jättestor i v16 :P

Superfin mage!

Du ser inte ut att ha gått upp så mycket i övrigt..?

Ååh ni har så fina magar!! <3 man längtar ju lite tills den blir rejäl men antar att det finns lite nackdelar också. ;)

Vackert!
Och jag förstår dig... Haha kan fortfarande skratta åt mig själv när jag tyckte jag var så "stor" i vecka 12 med första barnet, inte stor stor men magen började puta lite så det var ju kändes ju mycket större än att ha min platta mage... Hahaha tror nog att jag aldrig ens blev så smal igen efter förlossningen som jag var i vecka 12 då.. :p

Ni Som har barn från innan kan inte ni berätta lite om den första tiden hemma med bebisen? Så vi vet lite vad vi kan förvänta oss :)

O kanske en must buy lista O vad som helt onödigt O köpa :)

Tack!

Har gått upp ca 15 kg, så en del har det ju blivit redan. Gick upp 25 kg med dottern... hoppas iaf det inte blir mer än så, är ju tungt och slitigt ändå.

Första tiden hemma var väldigt mysig, men också lite jobbig på det sättet att jag var så orolig för allt. Kändes jobbigt att nån annan än jag och min man skulle hålla i bebisen. Sen när mjölken rann till så blev jag helkonstig och grät för precis allting, stora stora "lilleskuttårar". Minns bland annat att jag blev helt förstörd för att bebisen fått olja i håret när vi badade henne "buhuhu.... vi har förstööört hennes hååååår".

Det där med vad man ska köpa och inte är så himla svårt. Varierar nog mycket från barn till barn och situation till situation. Vi hade väldigt stor nytta av windi (pysventil) och cocoonababy (typ av babynest). Sen köpte vi en dyr babysitter (Nuna leaf) som vi knappt använt.

Cocoonanababy - fantastisk! Vilket bra tips, den ska vi definitivt ha :)

Men babybluesen alltså, bra att folk börjat varna för den. Jag kände inte till den grejen för ett par månader sen - elle jag visste ju att man kan bli känslig men visste inte att det hade med mjölken att göra och att det va så stekt. Men den kommer säkert bli tuff, jag som alltid gråter av hormonpåverkan (typ vanlig pms, men inte så mkt i graviditeten konstigt nog) men bra att ni varnar så man är förberedd.

Ja gud jag! Det slog verkligen till hårt precis 3 dagar efter förlossningen. Visst att man var lite allmänt känslig hela tiden men den dagen och några dagar framåt grät jag för allt. Grät sönder mig själv för att min kompis skulle hälsa på och jag tänkte att hon säkert skulle vilja hålla bebisen och jag ville verkligen inte att någon annan än jag skulle hålla henne! Och så grät jag för att jag ville att hon föralltid skulle vara så liten men hon kommer ju växa oavsett vad (haha hon var 3 dagar liksom och jag hade panik för att hon skulle växa upp...).. Men det var lite charmigt också, tyckte min man i alla fall.

Jag tyckte bara allt var så gosigt och mysigt och jag minns knappt vad jag gjorde mer än att ta promenader eller så satt jag i soffan med bebisen i knät, vaken som sovandes, och bara tittade på henne.. Man är så jäkla nykär! La knappt ner henne nångång för jag kunde inte vara ifrån än om det så bara var några cm bort. Och så va man väl orolig på kvällarna ibland eller när hon låg i vagnen och sov och man bara tänkte på psd så man i princip måste väcka bebisen för att se så den andas. Man blir otroligt skör när man får en bebis, för det känns som att livet kan rasa samman så lätt. Min bebis grät aldrig så när hon var några månader och skrekgrät för första gången fick jag bara panik och grät med henne för jag klarade inte av att det var nånting som gjorde henne ledsen..