Hatar min bonus

Normalt sett löser man praktiska problem som att köpa en extra laddare och låta flickan använda ipaden på sitt rum, eftersom hon ändå tycks få använda den fritt i alla andra rum. Men det verkar ju bara vara symptom på större bekymmer. Att flickan kommer efter in i sovrummet och sen efter igen, kan det inte bero på att hon söker sällskap? Pappan är inte hemma, bonusmamma flyr till stallet eller stänger in sej på rummet. Det skulle kanske funka bättre om du ts ibland läste en saga eller spelade ett spel med henne så att hon fick tillfredsställt behovet att lära känna dej och en sjuårings behov av sällskap.

Men mitt råd är att bli särbos och absolut inte bli gravid innan ni fått er konstellation att fungera. Om din sambo ger upp sin dotter och har henne bara varannan helg för att få ha dej som sambo på heltid - vill du ha en sån man som far till ditt barn? Som ger upp en sjuårig dotter för att hans tjej hatar barnet?

]ungbrunett skrev 2016-01-31 13:15:04 följande:[]Håller med dig delvis i det du säger. Dock tycker jag att det bör ligga på sambons ansvar att vara den som har huvudansvaret för att barnet blir stimulerat med lek osv. Ts kan ju leka men barnet om hon vill, men som det ser ut nu verkar det knappast vara det bästa för någon av dem.[/quote]

Absolut pappans huvudansvar. Men jag tänker att ts och flickan inte känt varandra så länge och att det kan vara ett sätt att knyta an till varandra. För att få det bättre ihop alla tre, inte för att det är ts ansvar. Mer ren självbevarelsedrift. Ta verkar ha fått /tagit en del tunga bitar som att skjutsa till skolan och laga middag men att läsa en bra bok ihop kan ge mer vi -känsla med mindre möda. Så kanske skulle pappa laga "den äckliga maten " medan ts och tjejen spelar svälta räv under tiden, nån gång ibland.

@Ess; Protest. Man kan inte säga åt en sjuåring att vara tacksam över att slippa fritids på morgonen. Eller, det är klart man kan få henne att säga tack med jämna mellanrum men inte är sjuåringar medvetna om att det är en uppoffring och besvär. Pappan ska vara glad och tacksam men flickan har inte bett om att vara till besvär på morgonen. Det finns massor av barn som inte går på fritids på morgonen eller eftermiddag, för att deras föräldrar kan flytta sina arbetstider eller arbeta deltid och inte går alla dessa barn och tackar sina föräldrar för det, de kommer kanske känna tacksamhet i framtiden när de ser tillbaka på sin barndom möjligen.

Ok Ess, vi har väldigt olika uppfattningar. Jag anser inte att en sjuåring ska behöva vara tacksam för omsorger av de vuxna i sitt hushåll, jag tycker de ska få känna det som självklart och det är inte barnets sak att hålla reda på vad vuxna tycker är jobbigast och vad pappas flickvän kan tänkas göra.

Jag tror de flesta sjuåringar blir tacksamma över våfflor eller hjälp med något speciellt och en hel massa grejer men jag tror det är dumt att förvänta sej tack för att man tar dom till skolan på morgonen. Eller att man kostar på värme i deras rum eller tvättar deras lakan. Jag tror helt enkelt att man blir väldigt besviken då. Var vi som är vuxna nu tillräckligt tacksamma över våra föräldrars omsorger, sa vi tack om våra mormödrar passade oss en helg? Hade vi koll på att leksaken vi blev glada över kostade 20 kronor men att sovrummet vi upptog kostade familjen mycket mer i hyra? Mina barn brukade inte tacka för att dom fick vara hemma tills skolan började, det skulle varit sorgligt om de känt sej tvungna. Antingen måste barnet gå på fritids vare sej det vill eller inte eller så ordnar de vuxna det på annat sätt, men inte med att skuldbelägga barnet och gnugga in vilket besvär det är och så tacksamt det ska vara över det trista besvär det orsakar . Jag blir upprörd över inställningen att en sjuåring ska säga tack för att de vuxna i hennes liv tar hand om henne.

Ts kille kan börja tidigt och veta att hans dotter har det bra innan skolan, det är bra för honom och borde vara en fördel för ts också att hennes sambo kan börja tidigt och komma hem tidigare än om han skulle lämna.

Ess skrev 2016-01-31 19:10:54 följande:

...Sen det du skriver i sista stycket att det är bra för killen att han kan börja tidigt och ev gå hem tidigare. Anser du inte att det heller är värt ett tack så mycket åt den person som gör det möjligt för honom?[/quote]

Jo absolut och det har jag skrivit tidigare (#186). Det är en stor insats ts gör och inget han kan kräva. Men det är mycket om att säga själva ordet tack här, även egna biologiska barn är ibland jobbiga, det måste vabbas och tvättas och fixas glasögon och tandställning men sånt låter man INTE barnen veta är jobbigt och man begär INTE att barnet är tacksamt för att någon vabbar hur dåligt det än passar med jobbet och oavsett vem som gör det! Ska en treåring säga tack för att få tänderna borstade , ska en tolvåring säja tack om man spelar tv spel med henne fast man är trött?