Anonym (...) skrev 2016-02-01 17:52:36 följande:
Hur blir barnet misshandlat när ts drar sig undan? Laddsladdens placering var pappans beslut förstod jag det som.
För att få bo ihop med sin partner så behövde hon byta stad ja. Hennes sambo kunde inte flytta då barnets mamma fanns på den orten han befann sig i. Hur är det en vanföreställning?
Barnets känslor började inte med ts, som det tydligt framgår i trådstarten. Min gissning är att pappans oförmåga att tillgodose flickans behov och att guida henne i den nya familjesituationen, skapade känslor hos flickan som hon hade svårt att hantera och lät gå ut över bonusmamman. Utan stöttning och vägledning från honom så eskalerade givetvis situationen till det den är idag.
Så oavsett om ts väljer att avsluta relationen och flytta ut eller inte, så kvarstår det faktum att flickan behöver en pappa som är engagerad, intresserad, pedagogisk och inkännande.
Tror pappan och ts är lika stora kålsupare båda två.
Ts misslyckas ju med det mest grundläggande för att få en relation att fungera - att sätta gränser för sin egen person och att kommunicera.
Ts kan inte förvänta sig att andra ska vara tankeläsare eller ta ansvar för henne som för ett barn. Det bästa vore om hon kunde kommunicera till sin partner om hur hon upplever situationen och hur hon skulle vilja ha det istället. Och att hon satte gränser för pappan och flickan om sånt som hon inte är okej med.
Varför i hela fridens namn kör hon ungen till skolan när hon egentligen inte vill?? Och gnäller över det efteråt. Gillar hon att ha på sig offerkoftan eller? Och varför säger hon inte bara till ungen att deras sovrum är deras rum och att hon snällt får vänta på paddan när hon ligger där inne och vilar.
Barn känner av vibbar. Och hatar falska människor. Mycket bättre att ts är ärlig. Då finns det åtminstone något att bygga vidare på.
Tror ts och sambon behöver familjerådgivning för att förbättra situationen.
