Tolkning av testamente-HJÄLP!

Bröstarvingarna kan klandra testamentet och begära att få sin laglott.

Laglotten utgör hälften av kvarlåtenskapen.

Kvarlåtenskapen utgörs av 50% av fastighetens (eller den totala kvarlåtenskapens) värde. 50% tillhör den överlevande brodern.

Alltså har bröstarvingarna till den döde brodern rätt till 1/4 (25%) av fastighetens värde om de klandrar testamentet och begär sin laglott.
------
Dina frågor: 

Kan en försäljning göras?
- Ja. Om det inte finns pengar att skifta ur dödsboet sker försäljningen med stöd av lagen om samäganderätt. 

Kan bröstarvingarna invända mot en försäljning?
- Nej, Det finns ytterst en möjlighet att begära tvångsmässig försäljning.

Har bröstarvingarna rätt att ta emot pengar? 
- Rätt att ta emot pengar? Det beror kanske på om de är försatta i personlig konkurs? Eller om de har skuldsanering eller liknande?

Är ersättningen i så fall rimlig?
- Ersättningen verkar lite högre än vad bröstarvingarna har rätt till.

Vilken typ av dokument behöver upprättas mellan brodern och bröstarvingarna?
- Egentligen kan det mesta ske formlöst. Men det beror ju mycket på vad som ska göras förstås. Kan man göra upp i godo, t.ex. genom att bröstarvingarna får ett kontantbelopp och att de godkänner/väljer att ej klandra testamentet, är det smidigast. Möjligen ska man även skriva under skifteshandlingen. 

Om det rör sig om en del pengar kan det vara värt att vända sig till jurist för att få slipa hålla på med dokumentation själv. Jag tror att det kan finns tillräcklig kompetens hos t.ex. en begravningsbyrå för att ordna detta. 

Jag läste nog lite för fort och mitt svar kan därför bli missvisande/ofullständigt. 

Läs istället rättsfallet NJA 2004 s. 487, som verkar kunna ha större bäring på din frågeställning. I tingsrättens dom hänvisas det till ett rättsfall som kan vara intressant för din fråga. Tingsrätten skriver:

"HD fastslog i NJA 1950 s. 488 att då ett inbördes testamente föreskriver full äganderätt för den efterlevande maken med vissa bestämmelser om sekundosuccession skall testamentet ges den tolkning att den efterlevande maken anses ha fri dispositionsrätt. Detta innebär att den efterlevande maken ej anses ha rätt att genom testamente förfoga över den först avlidnes andel i boet, men att det i övrigt ej föreligger några begränsningar i förfoganderätten. Detsamma gäller rättshandling som till sitt syfte är att likställa med testamente (jfr NJA 1936 s. 459)."

Tingsrättens dom fastställdes av hovrätten och högsta domstolen.

Jag skulle säga det sista. Dvs han kan sälja och använda pengarna efter eget gottfinnande, men att en andel tillkommer bröstarvingen till släktingen vid den efterlevande broderns död i enlighet m testamentet. Den efterlevande skulle alltså inte behöva reglera detta nu, utan det får ske när han själv går bort.

Jag ska dock understryka att detta bara är min spontana uppfattning. För att ge ett säkrare svar skulle man behöva fördjupa sig lite mer. Kanske kommer ytterligare synpunkter i tråden. Annars får du överväga om kostnaderna för juridiskt biträde kan vara motiverade mht värdet på frågan.