Identitetskris och studieuppehåll
Hej :)
Jag går för tillfället på högskolan och studerar till sjuksköterska, jag går nu fjärde terminen av sex terminer. Jag vet om att jag i framtiden vill arbeta med barn/ungdomar med problem, inom plastikkirurgi eller som barnmorska. Men jag valde att plugga direkt efter studenten, vilket gör att jag nyss fyllt 21. Jag hade extrem åldersnoja och hade panik inför framtiden och var rädd för att va utan jobb, behöva ta studielån om jag valde att plugga senare. Detta slapp jag nu eftersom jag fortfarande bor hemma och arbetar extra inom vården. Jag har sedan starten mått rätt dåligt och tvekat på mitt val av studier till och från men tröstat mig med att jag bara är orolig och rädd för att inte klara av arbetet och för att jag inte vill arbeta som "vanlig" syrra utan endast inom de områdena jag skrev innan. Tillråga på allt valde jag att plugga med min bästa kompis och vi är numera inte längre vänner, tycker det är extremt jobbigt att se henne varje dag i skolan och vill helst slippa det. Har nu börjat få funderingar på att ta studieuppehåll, resa, ha skitjobb och allt det där alla andra gör då min åldernoja nu vänt och jag är livrädd för att missa ungdomen p.g.a. studierna.
Som sagt jag vet inte riktigt vad jag vill, vet inte om jag är tveksam för jag inte tror jag kommer bli någon bra sjuksköterska, eller för att min fd bästa vän går där, eller för att jag nu inte har någon att skriva c-uppsatsen med (skulle ha skrivit med henne ju), eller om det är för att jag känner att jag missat att leva ut min ungdom, backpacka och sånt.
Behöver verkligen råd om vad jag ska göra, för just nu går allting läraren säger in genom ena örat och ut genom andra, jag gör typ inga självstudier och är inte ett dugg intresserad av skolan. Detta har fått mig att må väldigt dåligt och vissa dagar går de så långt att det är allting jag tänker på och jag gråter vare sig jag är hemma eller någon annanstans. Snälla ge mig tips och råd ?
