lallallalla skrev 2016-11-03 13:48:48 följande:
Jag skulle säga att jag hade tur den här gången. Det är ju inte min bedrift att inte få ont :)
Det låter som att du har lite baby blues. Släpp ut det bara! Det lättar när man får gråta lite. (Men säg åt din man att hålla ett öga på att det går över och inte blir en depression. )
Åhh, denna amning. Om man ändå fick veta innan hur svårt det kan vara. Så länge du och dottern är nöjda så tycker jag att det var ett jättebra beslut av dig. Modigt.
Jag sa åt min man för några dar sen att jag skulle sluta amma. Jag hade jättekraftig hosta och DÅ gjorde det ont i såret. Och hostmedicin får man inte amma på. Men jag ångrade mig. Så efter ett dygn ringde jag läkemedelsupplysningen och frågade när medicinen gått ur kroppen. Vi fick leta detektiver, men till slut hittade vi medicinens halveringstid och räknade fram att det inte ens var ett dygn. :) Så jag har startat "hobbyamning" igen. 90% är nog ersättning.
Men så väger hon nästan 5kg och äter 100ml/mål också. :P
Man måste göra det som passar sin egen situation bäst.
Åhh, Juni, vad fint! <3
Vi fick en Maja. :)
Och du Sköt om dig! Tillåt både gråt och skratt, baby blues är en upplevelse det också. :)
Kramar!
Tack snälla du för peppen <3 det hjälpte mig mycket att få höra! Mitt logiska jag förstår att det går över och egentligen inte är nödvändigt med så dramatiska reaktioner, men de lever sitt egna liv just nu.
Ja han håller noga ett öga på mig så det inte går åt fel håll.
Åh, vilken stor tjej :) skönt att hon äter och mår bra! Maja, också så fint!
Kram!