BF november 2016

Hallå! Jag plussade svagt igårkväll och tog tre test till idag för att vara på säkra sidan, så nu vågar jag presentera mig här.
Vi väntar syskon till vår 1,5-åring, vi ville egentligen ha väldigt tätt mellan barnen så började försöka när minstingen va 2-3 månader redan, men ägglossningen kom inte igång förrän jag slutade amma när dottern var 10 månader. Då blev jag däremot gravid på första försöket men MA upptäcktes i vecka 10, i oktober. Nu har vi försökt sen dess och äntligen tog det sig på fjärde försöket! Känns så overkligt, och jag hoppas att det kommer gå hela vägen den här gången!
Juste, bf 16 november!

Hej alla :)
Jag ska till BM nu på torsdag... Har man möjlighet att göra en VUL redan nu? Har ni gjort/kommer göra det såhär tidigt? Jag är idag i vecka 5+6..

Man är ju nyfiken :)

Åh grattis!! Nu längtar jag till mitt VUL och hoppas på samma resultat! :)

Så lite så <3 vet ju hur jobbigt det är med oron för utomkveds.

Åh va cooolt!!! Hur såg det ut?? Såg ni själva slagen?? 8mm! Wow! Vilken vecka och dag är du i exakt?? SUPERGRATTIS!!!<3

Hej alla,

Jag har senaste dagarna haft mycket mensvärk och även blödningar i tre dagar (mörkröd slemmig, ursäkta äcklig info). Har verkligen känt känslan att detta ser inte bra ut alltså, det kommer gå åt skogen. Bokade in ett ultraljud som jag var på idag och HJÄRTAT TICKADE!!! storleken stämde på dagen, 9+0 idag. Såklart jättechockad o glad över beskedet MEN min fråga till er, har ni någon gång haft ett pågående missfall fast fostret lever? Ultraljudsläkaren sa att det sker, men hon tyckte allt såg perfekt ut just nu och kunde heller inte se var blödningen kom ifrån (den var iaf inte från livmodern).

Hur går det för er?

Jag får ingen novemberbebis, åtminstone inte detta år. Började få skumma blödningar/flytningar i torsdagskväll och frossade i lyckliga historier hela helgen och kände mig ändå rätt lugn. På söndagkväll ringde vi ändock till 1177 för att få lite trygga besked eftersom det börjat sticka och ila med jämna mellanrum ned mot blygdbenet. Sköterskan tyckte vi skulle kontakta kvinnokliniken igår (måndag) för säkerhetsskull. De ordnade akuttid för ultraljud och några timmar senare satt vi helt uppgivna i undersökningsrummet, då det bekräftats att lillknärten stannat av i utvecklingen i vecka 8 (jag var i v12). Nu fasar jag för processen att stöta ut allt. Vaknade tidigt nu på morgonen med riktiga smärtor, ökade blödningar och känner bara uppgivenhet för att fira min födelsedag på det här viset. Dock har vi framtidstro och är glada att det gick att bli gravida (det tog 1,5år att få plus på stickan). Nu önskar jag mig en liten i början på nästa år istället, och jag önskar innerligt att det kommer gå bra för er och era små! Kram till er allihopa!

Var till barnmorskan idag. Allt såg fint ut med blodsocker och blodtryck. Mätte livmodern till 23cm och vi fick lyssna på hjärtat som låg på ca 150. Så mysigt. Läntar så tills bebis är här!

23 cm här också! Har dock en pytteliten mage, liksom min mor hade. Viktigaste är att lillen växer <3 Vecka 26 redan....

Har fått höra "vart gömmer du bebisen egentligen?!" Och "du har ju ingen mage alls!" .. det är en liten mage och kanske en liten bebis. Men så länge allt ser bra ut så. :) vecka 23+6 idag.

Jag går på "magbubbel", det är en vattengympa för gravida där det ingår avslappningsövningar och förberedelser inför förlossningen.

Vi är dock lite nere och oroliga här hemma. Vi var på ett extra ul nu i vecka 32 pga av att ena njurbäckenet var lite förstorat i vecka 19. Tyvärr så hade det inte rättar till sig utan det är fortfarande för stort. Det tros bero på att urinen inte kan passera ut i urinledarna tillräckligt bra av någon anledning. Vi har inte fått alls mycket information men det verkar som att det kan leda till att barnet får lättare urinvägsinfektioner när det är fött och kommer få äta förebyggande antibiotika. Men det kan också bero på någon form av missbildning som eventuellt får opereras...Ska träffa en ul-läkare på tisdag och då hoppas vi få mer klarhet i det hela. Vi håller på att gå sönder av oro här hemma.

Nu har vi varit på ultraljud med en expert pga avvikelsen i njuren. Fatta vilken förvåning och glädje det blev när det idag såg helt normalt ut! Läkaren tittade jättenoga och kunde inte svara på varför man sett en avvikelsr i fredags men nu var han helt säker på att allt är bra med bebisen. Vi är så glada och tacksamma! Ett riktigt bönesvar.

Mrs R

Så skönt att höra!

Jag börjar bli tyngre och tröttare men jobbar fortfarande heltid. Hoppas kunna göra det tom v 36 men man får se. Lite bäckensmärtor har jag fått också men det är lite olika från dag till dag.

Vi har fortfarande inte bokat profylaxkurs. Jag är lite förlossningsrädd så jag vill gärna men min sambo tycker inte det är kul att gå på kurs m andra par så vi får se hut vi gör.