BF november 2016

Ja tänk...vilken resa ni har gjort! Stort! Tänk att det har fastnat nu! Har resan fört er närmare varandra? Produktionssex är ju inte superhett, men det är ju ändå spännande:) Vi har hållt på exakt ett år nu. Jag är också supernojig pga brist på symptom. Jag är ju iof sjukt sur och har lite mensvärk, men ingen järnsmak, onda bröst eller speciellt illamående....jag har också fått datum för Vul pga att jag är nojig, men mitt är redan nu på fredag! Tror inte det kommer att visa så mycket när sköterskan räknade att jag bara är i 4+4 eller nåt sånt. Men jag har fyllt högkostnadsskortet så det är bara att boka ny tid gratis om vi inte ser nåt. 18/3 är perfekt datum! Vilken vecka kommer du att vara i då?

Testade med CB digital igen idag 5+1 och fick 3+. Har så svårt att tro att det är någonting där inne bar eftersom jag inte har några känningar alls. När jag var gravid med sonen hade jag ordentlig molvärk och ömma bröst vid det här laget.

Skrev ett inlagt i onsdags!

När jag vaknade så kände jag på mig att nåt skulle ske och tyvärr så hade jag rätt. Fick mitt 3 missfall och igår kväll började det ordentligt. Sjukt less. Har haft tre st efter varann så nu blir det utredning på gyn på måndag. Alla i v 6.

5+0 , 5+2 och nu 5+6. Är 36 år och fullt frisk och har två barn men skulle vilja njuta en sista gång. Så får se vad vul visar och vad de på gyn säger. Lycka till alla andra.

Usch, känner mig orolig idag. Har så jäkla lite symtom att jag är rädd att nåt ska vara fel. Det enda jag egentligen känner är att jag är varmare än vanligt, men inget direkt illamående eller luktkänslighet. Brösten bara liiiiite ömma. 

Är i 5+1 idag så det är tidigt än förstås... Nån annan som inte heller har så mycket symtom?

Verkar inte som så.. :( Det finns en annan grupp på Facebook om du vill vara med i den? :)

Blev inget VUL. Blev istället dumförklarad av sköterskan på plats. Alltså jag har aldrig blivit så dåligt behandlat så många gånger som på gynakuten.

Fick tid på "min" klinik imorgon istället som klämde in mig mellan patienter och gav några tröstande ord. Misstänker väl att det är kört men vill ändå ha det bekräftat.

Fy börjar känna av illamåendet mer och mer nu..kommer i vågor än så länge.. Hoppas inte jag blir lika illamående som jag var sist när jag var gravid Sen är jag svintrött på kvällen och somnar på 1 sekund typ men vaknar tidigt på morgonen och är pigg och kan inte somna om? Så knepigt...

Vaknade med fruktansvärda kramper i magen inatt och dom håller i sig än, ingen blödning men känns som sist jag fick missfall... Då va det kraftiga smärtor men inget blod.. Ska åka till gynakuten.. Håll tummarna så är ni snälla :(

Någon som vet när uppsvälldheten och gaserna börjar avta? Om dom ens gör de..? Känner mig som en ballong varje dag och man skulle kunna tro att jag är i slutet av min graviditet när man kollar på magen. Så otroligt obekvämt och jobbigt.. Är dock bara i v10 (9+2) om man räknar sista mensens första dag.

Med första barnet var jag bara svullen första veckorna, efter v 11 försvann svullenhet, illamående och allt förutom tröttheten. Sen syntes inte bebismagen förrens v 26 på mig! Vi får se om det blir likadant denna gång, dock kommer nog magen tidigare!

Jag tjatar lite till, är det någon som kan hjälpa mig in i Facebook gruppen? :)

Jag vill oxå vara med i gruppen ! Zpiccan@hotmail.com

Måndagen var den värsta dagen i mitt liv....

Gjorde kub... Fick se vårt barn som var livlig och bildena vi fick log det på... Som om den var glad att vi skulle få se honom /henne. Vi var så lyckliga....

Tills vi fick reda på att sannolikheten på down syndrom är 1 på 2... Högsta sannolikheten....

Hela världen rasade för oss. En timme senare fick jag göra moderkaksprov och läkaren skulle ringa med beskedet eftersom jag var så pass ung (21 år) o att vi fick så hög sannolikhet... Har sjukskrivit mig veckan ut och väntar på besked men hoppet är väldigt litet...

Jag har inte skrivit här tidigare, och tänker inte presentera mig så ingående. Vår resa för att få ett levande barn har varit lång, och i måndags gjorde vi kub och fick en sannolikhet på 1:13. Vår värld rasade också, då jag undrar hur mycket otur två personer kan ha. Med vår kamp känner jag att så länge barnet är levnadsdugligt, vilket den kommer vara om den "bara" har DS, så kommer jag behålla det. Jag skulle få vänta en vecka på att få göra Moderkaksprov, och ville inte ta missfallsrisken, så jag valde att höra NIPT istället. Kommer få svar om ca två veckor. Tänkte att vi skulle få njuta och kunna börja hoppas efter i måndags, och så blev allt bara oroligt av nya anledningar. Jag försöker tänka att det ändå är 92% chans att vårt barn är friskt. Dock kommer jag vara mycket orolig inför RUL, då det var nackspalten som drog upp våra siffror, och det kan tyda på andra saker som är fel.

Även om 1:2 är en dålig siffra, så är det ändå 50% chans att ert barn är friskt! Kub är bara statistik egentligen, och jag erkänner att nu ångrar jag mig lite att jag gjorde det. Var nära att säga nej när BM frågade, men eftersom vi redan begravt ett barn vill jag veta så mycket som möjligt om det i magen! Vet du vad det var som drog upp dina siffror, eller var det kombinationen av blodprovet och nackspalten? Jag är ju något äldre, 31. Hoppas på goda besked för både er och oss!

Grattis till fruskapet (och till bebisen förstås).

Vi har samma läge här, fast jag är "bara" i v 22. Jag har känt likkillen böka runt i typ 5 veckor men maken har inte känt. Fast det beror mest på att så fort han närmar sig magen med handen så slutar bebis sparka. Det börjar nästan bli komiskt vid det här laget. 

Ett tips är att be era respektive lägga huvudet på magen när ni ligger på rygg.

Min bebis blir vansinnigt arg av det och börjar sparka sambon i huvudet :P