Är sen i språket =autism?
Jag behöver lite uppmuntran och tips/råd.
Min son är precis 4 år. Han har enligt oss föräldrar varit lite sen i språket/uttalet. Vi fick det bekräftat av BVC i förra veckan då de tyckte att han vände på några fler konsonanter än vad man brukar göra som fyraåring.
Han är generellt en mycket social kille. Pratar som tusan med kända som okända personer. Men då han vänder på vissa konsonanter så förstår vi föräldrar honom bättre än människor som inte känner honom. Har googlat efter tips och stöter ofta på att sen språkutveckling ofta är förknippat med autism.
Han leker ok med sina kompisar. Han vill ofta bestämma, ibland kan han bli hårdhänt eller kan ibland leka lite vid sidan av. Han älskar bokstäver. Där ligger han långt före resten av dagisgruppen. Han tycker om att pyssla, tex lägga pärlplatta och att vara mycket aktiv, tex springa. Han kan ta instruktioner och har inga problem att anpassa sig till andra miljöer. Han springer ofta in i andras hem till leksakerna när vi är hembjudna någonstans.
Men, han är också sådan som ger upp lätt och gnäller gärna eller gråter. Ibland väldigt mycket. Han försöker ibland inte ens utan bara gnällgråter. Han är alltid sist på vid påklädning (han köär sig själv) och hittar ofta på annat eller något kommer i vägen som distraherar honom eller han vill hjälpa en kompis. Han har inte så mycket fantasilekar som jag tycker att många andra barn har. Har pratat med förskolan och de tycker inte att något är arlamerande.
Vi har fått en remiss till logoped men jag är orolig att det är något jag själv inte ser. Är detta något som leder oss in till autism? Behöver höra era solskenshistorier! När ordnar det upp sig med uttalet/språket?