Anonym (hjkb) skrev 2016-03-06 16:29:44 följande:
Varför inte?
Om jag skulle ha fått ett oönskat barn så betyder inte det att jag ser det som mitt, jag skulle se det som att jag ofrivilligt blivit spermadonator. (Är förvisso kvinna så jag har inga oönskade barn och kommer heller inte att få)Se ovan.
Men jag kan ju anse att mitt barn gör så dumma livsval att jag säger upp bekantskapen med hen senare i livet, alternativt så kan ju barnet säga upp bekantskapen med sin förälder som vuxen. Då borde, med din logik, valfriheten gälla även där.
En förälder som förgripit sig på sitt barn och blir polisanmäld skulle kunna välja att arvet efter hen skulle gå till någon annan eftersom hen är arg för att hen åkte dit.
Eller, jag kanske är medveten om att min partner skulle satsa allt arv efter mig på ett hem för ensamma katter och själv hatar jag katter -då borde jag ju kunna bestämma att arvet efter mig istället skall gå direkt till något jag är engagerad i.
Skall människor förväntas växa upp, försörja sig själva och inte räkna med något arv borde det ju gälla ALLA.