• Anonym (Lillan)

    Vårdnadstvist, hur skall jag komma ut på andra sidan?

    Mannen jag har barn med är arg. Han har bråkat om allt som går att bråka om och nu efter ca ett halvår kommit fram till att bråka om barnen. Eftersom beslutet var mitt att separera så har jag försökt vara "len" och låtit honom vara arg ett tag, hoppats att det skall lugna ner sig. Av många anledningar vill jag att han skall ha vh-umgänge.

    Han sade att vi skulle gå på samarbetssamtal. Inte för att han har några som helst intentioner att samarbeta utan för han tror familjerätten kommer "ta barnen och ge dem till honom halva tiden". Väntan på tiden hos familjerätten hann inte ens gå till första mötet innan han meddelade att han har en jurist och skall stämma mig i tingsrätten. Ni som också råkat ut för detta, hur har det gått? Ni som genomgått en vårdnadstvist, har ni några tips på hur man skall klara sig igenom det själv och barnen så helskinnade som möjligt?

  • Svar på tråden Vårdnadstvist, hur skall jag komma ut på andra sidan?
  • Anonym (nja)

    Vårdnad och umgänge är ju två olika saker. Och det är svårt att ge dig några råd när man inte vet vad det handlar om. Jag tycker ju barnen har rätt till båda sina föräldrar så mycket det bara går. Du vill att han ska ha dom bara varannan helg, varför?

  • Anonym (Klart du förlora)

    Halvatiden har han rätt till, fattar inte vad du menar med ditt inlägg. Du kommer självfallet förlora om du ska hålla på att bråka om tid som inte tillhör dig.

  • Anonym (Lillan)

    Har ingen aning om vad han stämmer om, förmodligen umgänget. Det har varit så bråkigt och han har åkt hem till mig och skällt och gapat inför barnen var och varannan dag. Barnen är ledsna när de skall dit.

    Vi kan inte kommunicera alls. Enligt familjerätten står vi långt ifrån varandra och har olika syn på i stort sett allting. De ville inte att vi skulle ha någon som helst kontakt, inte ens sms. Men det bröt han samma dag som vi vart på familjerätten och gick in i min hall. Det finns alkoholproblematik under hela hans vuxna liv som han också erkänt för familjerätten men hävdar att helt plötsligt har han inte det nu. Försummelse av barnen mm mm min oro för barnen är total och har alltid varit det men då har de haft mig som en trygg vuxen. Vem har de nu? Och jag är ingen hönsmamma som oroar mig för små saker, det säger även andra.

  • Ego Lovers

    Varför kan barnen inte bo varannan vecka?

  • Anonym (Lillan)
    Ego Lovers skrev 2016-03-06 11:27:52 följande:

    Varför kan barnen inte bo varannan vecka?


    Skulle du känna dig trygg med att lämna barnen varannan vecka till en som har alkoholproblem och inte har några spärrar att dricka inför barnen, skrika och gapa aggressivt inför barnen, fyllegräla inför barnen. Och nu menar inte jag lullig utan aspackad på den nivån att man skuddrar och vinglar runt. Som supit sönder varenda semester och sommarlov, som aldrig varit med och ätit kvällsmat utan ligger på soffan och dricker öl istället varje kväll, som inte passar barnen ens vid vatten (barnen kan inte simma). Jag får ångest varje gång de är där och barnen berättar mycket själva. Jag är inte förvånad pga av att jag känner honom och så har han varit under förhållandet också.

    Skall jag lämna barnen varannan vecka och hoppas att han inte kommer supa när han har dem och be till gudarna att de inte skadat sig allvarligt eller drunknat när de är borta? Han vägrar ha någon kommunikation alls och svarar inte i telefon så jag har ingen aning om hur barnen mår när de är borta.

    Alla är inte bra pappor eller mammor och allt är inte svart eller vitt. Det finns säkert lika många olika omständigheter som det finns människor och efter att ha läst om missbruksproblem, misshandel mm så kan väl inte vv vara det bästa för ALLA barn? Eller?
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Lillan) skrev 2016-03-06 17:50:54 följande:
    Skulle du känna dig trygg med att lämna barnen varannan vecka till en som har alkoholproblem och inte har några spärrar att dricka inför barnen, skrika och gapa aggressivt inför barnen, fyllegräla inför barnen. Och nu menar inte jag lullig utan aspackad på den nivån att man skuddrar och vinglar runt. Som supit sönder varenda semester och sommarlov, som aldrig varit med och ätit kvällsmat utan ligger på soffan och dricker öl istället varje kväll, som inte passar barnen ens vid vatten (barnen kan inte simma). Jag får ångest varje gång de är där och barnen berättar mycket själva. Jag är inte förvånad pga av att jag känner honom och så har han varit under förhållandet också.

    Skall jag lämna barnen varannan vecka och hoppas att han inte kommer supa när han har dem och be till gudarna att de inte skadat sig allvarligt eller drunknat när de är borta? Han vägrar ha någon kommunikation alls och svarar inte i telefon så jag har ingen aning om hur barnen mår när de är borta.

    Alla är inte bra pappor eller mammor och allt är inte svart eller vitt. Det finns säkert lika många olika omständigheter som det finns människor och efter att ha läst om missbruksproblem, misshandel mm så kan väl inte vv vara det bästa för ALLA barn? Eller?
    Men då berättar du detta. Varför vill du ens att de ska vara där vh?
  • Anonym (Hmmm...)
    Anonym (Lillan) skrev 2016-03-06 17:50:54 följande:

    Skulle du känna dig trygg med att lämna barnen varannan vecka till en som har alkoholproblem och inte har några spärrar att dricka inför barnen, skrika och gapa aggressivt inför barnen, fyllegräla inför barnen. Och nu menar inte jag lullig utan aspackad på den nivån att man skuddrar och vinglar runt. Som supit sönder varenda semester och sommarlov, som aldrig varit med och ätit kvällsmat utan ligger på soffan och dricker öl istället varje kväll, som inte passar barnen ens vid vatten (barnen kan inte simma). Jag får ångest varje gång de är där och barnen berättar mycket själva. Jag är inte förvånad pga av att jag känner honom och så har han varit under förhållandet också.

    Skall jag lämna barnen varannan vecka och hoppas att han inte kommer supa när han har dem och be till gudarna att de inte skadat sig allvarligt eller drunknat när de är borta? Han vägrar ha någon kommunikation alls och svarar inte i telefon så jag har ingen aning om hur barnen mår när de är borta.

    Alla är inte bra pappor eller mammor och allt är inte svart eller vitt. Det finns säkert lika många olika omständigheter som det finns människor och efter att ha läst om missbruksproblem, misshandel mm så kan väl inte vv vara det bästa för ALLA barn? Eller?


    Hur länge sen var det som ni separerade och varför tyckte du att det var okej för barnen att ha en alkoholiserad pappa och växa upp i det? Jag antar att han går hemma och lever på soc. Har du själv arbete? Betalar soc hans kostnad för ombud i stämningen?
  • Anonym (Lillan)

    Han är såpass att han inte går på soc eller dyker upp full i skolan. Men inom hemmets fyra väggar dricker han varje dag, sommarhalvåret spårar alltid ur och värst är semestern. Men det skall bevisas. Hur bevisar man det? Det finns dokument med jämna års mellanrum men de är inte från senaste året. Säger han att han slutat dricka så får man tro på det, enligt familjerätten. Han har haft villkor där han varit tvungen att lämna prover. Brev kom hem veckan innan så då kunde han hålla sig, tabbade sig bara på ett av proverna under två års tid. Däremellan proverna var ett helvete.

    I början åt han tabletter och drack inget. Med barn i magen och jag började se problemet så kämpar man!!! Skulle jag lämna barnen till honom ensam? Bättre tänkte jag, att finnas som en nykter trygg person. Tills en dag då jag inte orkade mer och insåg att det ändå skadar barnen. Och nu står jag här den dagen jag lämnat och han kräver halva tiden. De säger att det hela tiden är "barnets bästa" men känns mer som det handlar om vad föräldrarna vill.

    Allt känns förvirrande. I hjärtat vill jag de skall ha sin pappa. Jag önskar de kunde haft honom och en annan person än han själv kunde se till att han är nykter när han har dem och att han passar dem. Att säga att man inte vill att pappan skall träffa barnen alls är inte bra. Att säga att de skall vara där vh är inte heller bra då det är oftast på helgen de dricker. Man skall säga att man vill att barnen skall vara där mycket men hur skall man kunna mena det när man själv och barnen upplevt allt som man upplevt?

    Både jag och pappan har jobb. Jag vet inte hur han finansierar en vårdnadstvist. Jag har fått höra för min egen del att ingen försäkring jag har täcker en vårdnadstvist för det har inte gått två år. Och jag tjänar för bra för att få rättshjälp.

  • Anonym (Hmmm...)
    Anonym (Lillan) skrev 2016-03-06 22:31:16 följande:

    Han är såpass att han inte går på soc eller dyker upp full i skolan. Men inom hemmets fyra väggar dricker han varje dag, sommarhalvåret spårar alltid ur och värst är semestern. Men det skall bevisas. Hur bevisar man det? Det finns dokument med jämna års mellanrum men de är inte från senaste året. Säger han att han slutat dricka så får man tro på det, enligt familjerätten. Han har haft villkor där han varit tvungen att lämna prover. Brev kom hem veckan innan så då kunde han hålla sig, tabbade sig bara på ett av proverna under två års tid. Däremellan proverna var ett helvete.

    I början åt han tabletter och drack inget. Med barn i magen och jag började se problemet så kämpar man!!! Skulle jag lämna barnen till honom ensam? Bättre tänkte jag, att finnas som en nykter trygg person. Tills en dag då jag inte orkade mer och insåg att det ändå skadar barnen. Och nu står jag här den dagen jag lämnat och han kräver halva tiden. De säger att det hela tiden är "barnets bästa" men känns mer som det handlar om vad föräldrarna vill.

    Allt känns förvirrande. I hjärtat vill jag de skall ha sin pappa. Jag önskar de kunde haft honom och en annan person än han själv kunde se till att han är nykter när han har dem och att han passar dem. Att säga att man inte vill att pappan skall träffa barnen alls är inte bra. Att säga att de skall vara där vh är inte heller bra då det är oftast på helgen de dricker. Man skall säga att man vill att barnen skall vara där mycket men hur skall man kunna mena det när man själv och barnen upplevt allt som man upplevt?

    Både jag och pappan har jobb. Jag vet inte hur han finansierar en vårdnadstvist. Jag har fått höra för min egen del att ingen försäkring jag har täcker en vårdnadstvist för det har inte gått två år. Och jag tjänar för bra för att få rättshjälp.


    Så han sköter jobbet? Då är det kanske bättre att han har barnen under veckorna? Det låter som att det kan bli dyrt för dig. :(
  • Anonym (lisa)

    Om du är genuint orolig för barnens grundläggande psykiska och fysiska säkerhet tycker jag att du ska ta striden. Du (och pappan men hans problem är inte dina) ska ta tillvara dina barns intressen och föra deras talan. Du ska strida för det umgänget som DU tror är bäst för barnen.

    Jag tänker så här. Å ena sidan bör barnen inte ha någon som helst obevakat umgänge med honom om han regelbundet är full framför barnen, kör med dem i bilen utan säkerhetsbälte, lämnar de vid vatten utan uppsikt, glömmer bort att ge dem mat och sånt. Barnen ska liksom inte utsättas för livsfara och omsorgsbrist i onödan. Men å andra sidan är det viktigt för barn att ha en god relation med båda föräldrarna. Kanske värt vissa risker. Men uppkommer ju frågan - Är han tillräckligt nykter och känslomässigt stabil för att klara av att bygga välfungerande relationer med barnen och fungera som en trygg vuxen? Ju bättre relation barnen kan få med sin pappa desto större risker kan man acceptera (på en nivå).

    Lite tips. Konkreta bevis är det enda som räknas i en domstol. Och din attityd. Samla på dig bevis. Och uppträd alltid sakligt. Framhäv att du vill att barnen ska ha en god relation med er båda men att du på grund av pappans historik är orolig för missbruk och omsorgssvikt. Och att du vill att han ska genomgå drogscreening regelbundet.

Svar på tråden Vårdnadstvist, hur skall jag komma ut på andra sidan?