polisanmäld av fd man

Jo det har jag, har du verkligen det?  Har du sett hur skilsmässor gör mot barn, alltså på riktigt nära håll när föräldrar inte kan komma sams och deras egna dåliga mående går ut över barnen?

Nä det gör jag inte . Skulle aldrig utsätta mina barn för detta , barnen måste få träffa sin pappa om dom ser han på stan o man tar inte barnet med våld o låser in i bilen

På vilket sätt var PAPPAN en skitstövel i denna situation?????????????????????????????

Jag hoppas att resultatet av detta blir att pojkstackarn får träffas och umgås mer med sin pappa!!!! Förhoppningsvis kan han få boendet ist för tror knappast han skulle hindra pojken från att hälsa å prata med dig för det gör ingen vettigt funtad människa.

Men nu sker ju psykisk misshandel mot barnet men det är tydligen ok här på fl. ingenstans har jag skrivit att misshandel är ok, dock så har ju barnet fortfarande rätt till sin pappa. Pappan misshandlar inte barnet. Barnet skall inte straffas. Jag skrev att ts kan sätta sig i bilen, hon måste inte prata m pappan, men barnet måste få göra det!

Men lägg ned de kortet.
Bara för att man inte delar din åsikt och tycker du agera på ett vettigt sätt så betyder det knappast att man saknar barn. Det kan låta märkligt men det finns faktiskt partnersmisshandlare (jag skriver partner då det finns kvinnor som misshandlar män också) som aldrig skulle kunna göra ett barn illa medvetet.

Jag har barn och jag blev slagen av barnets fader också och det var en av anledningarna till att jag lämnade pappan. Dock så var pappan aldrig elak mot sonen och han var faktiskt konstigt nog en hyfsad bra fader när vi var ihop. Så nu vet du lite bakgrund om mig.

Dock så skulle jag personligen aldrig agera på det sättet du valde att göra. Jag klara nämligen av att skilja på "mig" från "mitt barn" och min ångest jag hade av att träffa pappan var min, jag lät den aldrig gå ut över miit bran, då barnet är sin egna individ och har rätt till sina egna relation på egna villkor till andra personer oavsett vad jag känner för personerna barnet väljer att umgås med.

När jag sitter och läser att du har rutit åt ditt barn flera gånger, och sedan handgripligen lyft upp honom och låst in i en bil, så kan jag inte låta bli och undra om du borde gå i en annan form av terapi så du LÄR dig att inse att ångesten du har är enbart din och den skall aldrig gå ut över barnet i något som KAN liknas vid en form av psykisk misshandel mot ditt barn. Din ångest är INTE ditt barns. Med tanke på att du aldrig var på arbetsplatsen så kan man ju undra vad som var viktigare än att ditt barn fick lov att umgås en stund med pappan?

Jag kan tänka mig två anledningar..

* Far-/Morföräldrar på sjukhuset och är nära döden
* Läkartid/tandläkartid för barnet

P.S
Tyvärr är det ett allt för vanligt fenomen bland kvinnor oavsett om de blir behandlade som gudinnor av manen eller misshandlad av mannen, att de vägra att förstå att barnet är en egen individ, utan de väljer att utgå från att barnet är en integrerad del av henne själv. 

Men jag BEGICK ju ett brott i och med att jag bar iväg honom och stängde in honom i bilen. Åååh :(

Exakt det jag också läste. Stämmer ju på pricken med det jag gjorde.. :/

Att "försätta någon i vanmakt" klassas som misshandel. Och att "föra bort, spärra in eller beröva någon friheten" klassas som olaga frihetsberövande. Enligt lagboken. Och kan ge fängelse. Förstår att det ofta handlar om allvarligare fall men är ändå orolig för fängelsestraff om jag erkänner.

Hört talas om psykisk misshandel ?

Så ett barn som önskar vara en extra dag hos sin pappa skall man inte alls lyssna på?? Har aldrig sagt att en 5 åring bestämmer men för mig låter det extremt sorgligt att man inte lyssnar på sitt barn om en önskan om att vilja vara med sin andra förälder en extra dag vare sig barnet är 5 eller 10... Precis som ens önskan inte är värd att lyssnas på.för att man är 5 år? När blir man tillräckligt stor så man kan få sin vilja/ önskan igenom och få rätt till att bli lyssnad på? Sedan kanske det inte går VARJE gång, men om det är ett barns önskan kanske man ibland kan vara tillmötesgående för det. Det är inte så att barnet bestämmer som du säger, barnet vill vara hos sin andra förälder med, vilket är helt naturligt!

Ts har sagt att pappan är hemlös men samtidigt svarar inte på hur han då kan ha barnet vh! Då tar jag för givet att han kan lösa det precis lika bra som han gör vh!

Tack för alla svar. Känner mig lite mindre orolig. Men kan såklart inte släppa den helt. Det som oroar mig mest är vad jag ska säga till polisen. Om jag bara håller med om anklagelserna kan jag inte se hur jag inte skulle åka dit. Antar därför att det bästa och smartaste är att neka. Men det känns inte bra att ljuga. Ska fundera på hur jag ska göra.

Alltså hur kan du få det till 7 dagar i veckan nu plötsligt?

Jag hoppas att om föräldern/na inte är lämplig så skall barnet inte vara hos den föräldern, men så verkar inte fallet här eftersom barnet bor med båda föräldrarna. Eller så är båda föräldrarna olämpliga.

Ja det går ju att spekulera i det oändliga om det.....Men du varför fungerar vandrarhem vh men inte en dag mitt i en vecka?

Ok ne jag uppfattade inte det så. Fast då är han ju inte hemlös som du själv skrev, bor han tillfälligt hos sina föräldrar för han inte hittat ngn lägenhet ex så är han ju inte hemlös i den meningen att han inte har någonstans att bo och vara.

Det vore mycket märkligt om dom inte la sig i. Du tycker heller inte att det skulle vara bra om så gjordes i detta fallet om nu pappan är sådant svin eller barnet måste bo lite var stans vh för att pappan är hemlös som ts säger? Märks att här är ingen tanke om barnet iaf.