Jag vill behålla, han vill abort. Hjälp!
Här inflikar jag igen. Trodde han skulle ändra sig faktiskt, han vill ju ha barn. Gav honom dagar att fundera men han blev bara mer och mer säker på sitt beslut. Han är absolut inte redo. Finns ingenting i mig som vill göra abort men inte heller "tvinga" någon att bli pappa när han verkligen inte vill. Vill inte heller höra det när han säger att jag förstör hans liv och att han kommer se svart på mig under hela grav om jag behåller mot hans vilja. Det är inte det jag vill, det här ska vara lyckligt. Jag trodde jag skulle kunna göra det själv men tanken på att påriktigt leta ny bostad, bryta upp oss och ta ensam hand om ett barn utan familj i stan skrämmer mig. Jag vill göra det här med honom men det kommer inte gå nu. Abort nästa vecka.
Livet går vidare, det går fler tåg. Det var helt enkelt inte rätt nu. Kram!
Jag har en kompis som gjorde en abort för att hennes sambo inte ville bli pappa. Efter det började hon hata honom och efter ett tag gjorde hon slut. Tyvärr har det inte blivit några fler chanser till barn för henne, och aborten hon gjorde mot sin vilja sitter som en tagg i hennes hjärta.
Aborträtten finns för att kvinnan ska kunna bestämma över sin egen kropp, inte för att hon ska pressas att ta bort ett blivande barn hon faktiskt vill ha. Om du låter naturen ha sin gång och fortsätter graviditeten har du faktiskt inte gjort fel mot din sambo. Du har som sagt bara låtit naturen ha sin gång.
Abort är ingen skyldighet för kvinnor, det är en rättighet. Och tro mig ts, gör du abort mot din vilja är risken stor att du aldrig kommer över det. Det barn du väljer bort kan du aldrig få åter.