Forum Hjälp/Råd - Adoption
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Adopterad osäker mamma!

    Sön 13 mar 2016 18:45 Läst 2761 gånger Totalt 2 svar
    Sön 13 mar 2016 18:45

    Hej!

    Är en relativt nybliven mamma (dottern är 8 månader)

    Jag va 9 månader när jag kom till Sverige till mina föräldrar och har haft en underbar uppväxt och mått jättebra. När jag väl blev förälder så kom mitt första riktiga trauma, jag har varit (och är) rädd för att min dotter inte ska veta vem hennes mamma är och att hon tror att vilken kvinna som helst kan vara hennes mamma (jag vet det är jättedumt tänk) och detta har lett till att jag undviker vänner och får ångest när folk kommer och ska hälsa på..

    Någon annan adopterad som känner som jag? Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att ta mig ur min ångest..

    Mvh

    Stressad ångestfylld småbarnsmor

  • Mån 14 mar 2016 13:41 #1

    Prata med din BVC sköterska som kan lotsa dig vidare till psykolog eller kurator så du får hjälp ut ur din ångest.

  • Sön 20 mar 2016 01:09 #2

    Det är jättevanligt att adopterade genomgår någon form av livskris när de själva får barn, ganska ofta blossar tankar och känslor upp som kanske inte funnits innan. BVC osv har oftast ingen kunskap kring adopterade föräldrar. Jag skulle letat efter någon terapeut eller dyl som kan adoption. Vet att frågan kring känslan för adopterade som fått barn var uppe i en adoptivgrupp nyligen och vi är som sagt många som reagerat väldigt starkt jämfört med icke adopterade på att få egna barn. En del kände otrolig sorg över att vad biomamman missat eller vad hon känt, andra har knappt vågat låta någon peta på barnet av rädsla att någon skall ta det, andra har haft problem med anknytningen både åt för lite men även åt förmyckethållet. Gemensamt har varit oavsett om de haft en bra eller dålig uppväxt att någon form av reaktion har kommit. Kanske är du med i någon adoptivgrupp tex på FB och kan fråga/diskutera föräldraskapet där? Som sagt att reagera som du är inget konstigt i våran situation, ibland hjälper det att bara veta att många har det likadant, andra behöver träffa någon proffesionell. Och du, jag lovar att just du är speciell och att barnet ser just dig som din mamma. Är bebisen 9 månader brukar de ganska snart visa klart och tydligt för omgivningen att vem som helst minsann inte är okej eller "får hålla".

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll