Så vad menar du att du vill då? Du har känt dig totalt ensam om barnen på ett negativt sätt, och nu vill du vara totalt ensam om barnen, eller ...? Du borde ju vara glad han nu visar intresse.
Att du inte är i hans liv längre lugnar ju säkert ner hans humör eftersom ni ju nu slipper vara ihop och bråka.
Så vad menar du att du vill då? Du har känt dig totalt ensam om barnen på ett negativt sätt, och nu vill du vara totalt ensam om barnen, eller ...? Du borde ju vara glad han nu visar intresse.
Att du inte är i hans liv längre lugnar ju säkert ner hans humör eftersom ni ju nu slipper vara ihop och bråka.
Det handlr/handlade ju om separationsfasen, väl separerade blir en annan sak, när båda har chans att lugna ner sig. Jag gissar han retar sig på att TS vill ha barnen heltid. Skulle väl vem som helst gora.
Tycker du?
Jag undrar ju också lite hur man tänker om man skaffar inte bara ett utan t o m flera barn med en som "haft alkohol och drog problematik hela sitt vuxna liv från tonåren", och dessutom " visat noll intresse och engagemang" med det forsta barnet, om det varit så stort problem. Jag kanske 'bagatelliserar' lite åt ena hållet, men jag tror TS överdriver åt det andra hållet.
En hel del ligger utanför din kontroll. Det finns inget som hindrar att pappan stämmer dig på umgänget och att tingsrätten till sist fattar ett beslut. Du måste alltså försöka förhålla dig till det.
En variant är att du stämmer på vårdnaden och samtidigt initierar samtal hos familjerätten och erbjuder någon form av begränsat reglerar umgänge, eventuellt övervakat. Går det bra finns det inte som hindrar att det blir mera.