Du som genomgått IVF-behandling (långt protokoll), hur mådde du under behandlingstiden samt under/efter äggplock? Klarade du av arbetet och vardagen som vanligt?
Är så nervös och orolig inför min kommande IVF-behandling! Har inte en aning om vad jag kan förvänta mig.
Gjorde visserligen kort protokoll men jag mådde jättebra utom timmarna efter äggplock och ca 2 dagar efter då jag hade menssmärtor fast värre. Jag var jättenervös för IVF behandlingen då jag är extremt nål rädd men det gick bra. Kände inga smärtor under äggplock men eftersom jag var rädd bad jag om lugnade innan. Lycka till och försök tänka att det är för något bra! Är gravid i vecka 27 nu och skulle göra om IVF:n många gånger för denna böna!
Jag gjorde långa protokollet 1:a försöket och tyckte det var jobbigt. Men jag klarade av jobbet hela vägen fram till äggplock, då var jag ledig ett par dagar.
Blev väldigt nerstämd av nerregleringen och väldigt orolig för varje nytt steg i behandlingen.
Men det långa funkade inget bra på mig så nu har gjort korta sista ggr och är gravid i v 8+2 efter 5:e försöket.
Jag vill inte skrämma upp dig, vi är alla olika i hur vi reagerar på hormonerna och de olika protokollen. Jag önskar dig/er all lycka till mot drömmen mot ett barn :)
Lite huvudvärk första dagarna av sprayen, svullen och öm över nedre delen av magen och i övrigt som vanligt. Det värsta med IVF är absolut inte det fysiska-även om 2 av mina ÄP gjort svinont, men vi pratar ju bara en kort stund- utan det psykiska. Väntan på om det blir ÄP, väntan på om det blir några befruktade, väntan på om det blir ET och har man den enorma turen att det blir ET väntan tills td-eller mens-vad som nu hinner komma första.
Det kommer gå bra! Lycka till!
Hej!
Det är ju mycket väntan iom ivf. Det var ju rätt drygt.
Nedregleringen fungerade helt okej för mig. Lite svettig var jag men annars var det helt okej. Jag var rädd för hormonsvängningar men det fick faktiskt bra.
Sprutorna var det lätta att ta. Mer svårt var det att smussla med det (vi hade inte berättat för ngn). Jag blev väldigt svullen och öm när det närmade sig äggplock, men man är ju ganska förväntansfull så det fick också bra.
Äggplocket kändes absolut ingenting, förutom när de sista blåsorna skulle tömmas. Men det finns lustgas när det gör för ont.
Våra ägg befruktades fint och det blev 1 till mig och 5 till frysen.
Väntan till testdag blev kort för mig då jag testade positivt ruvdag 5. Sen blev det starkare för var dag och det lilla ägget ligger och sparkar för fullt i magen nu.
Helt fantastiskt är det och värt alla år av barnlöshet. Det var ju hela tiden detta lilla barn vi väntade på, vi fick bara gå en annan väg än den vanliga.
Jag funderar på att donera ägg när jag slutat amma, för att kunna ge par med sämre ägg chansen att bli gravida. Alltså tyckte jag långa protokollet var helt okej :)
Lycka till
Jag mådde rätt pyton på nedregleringen. Sen gjorde jag den mitt i varma sommaren vilket inte var direkt kanon när man har klimakteriesvettningar ;) Jag mådde lätt illa, men det löste sig om jag såg till att småäta hela tiden. Det var inget som helst hinder för att jobba.
Sprutorna var jag livrädd för innan, men de var noll problem. De kändes knappt att ta, jag fick ett bra tips av BM att hålla nålspetsen mot huden en stund innan jag stack. När området domnat av, vilket det gör efter några sekunder, kändes det absolut ingenting när jag stack, och vätskan kändes inte alls.
Sen blev det mer turbulent när det närmade sig äggplock. Jag visade tecken på överstimulering och fick avbryta sprutandet, så ett par dagar innan äggplocket var jag alldeles för orolig för att jobba. Jag fick dock klartecken för plock.
Plocket var ingen fara. Jag hade berättat att jag var väldigt rädd, så de fixade extra lugnande medel till mig. Dessutom fick jag så mycket morfin jag behövde för att knappt känna något, så det var inte det trevligaste jag gjort men inte så hemskt heller. Det gick bra, vi fick ut 15 ägg som blev 7 finfina embryon.
Sen tycker jag personligen att väntan på testdagen är fruktansvärt jobbig. Tiden går aldrig så långsamt som då. Första veckan brukar för mig vara lugn och harmonisk, det är mysigt att veta att man har något därinne som kan bli en bebis, men ju närmre testdag jag kom ju oroligare blev jag. Förbered dig på att ruvningstiden kan vara mer känsloladdad än du tänkt dig.
Förvänta dig något av det jobbigaste, nervösaste, härligaste och mest spännande du kommer vara med om :) En del bitar är underbara och fascinerande, en del är helvetiska och fruktansvärda. Dock är inget så jobbigt som att vara ofrivilligt barnlös, så du kommer klara det galant. No worries!
Stort lycka till!
Jag kände inte av några symtomer. Jag mådde hur bra som helst, efter ägg plock var man jätte trött och hade lite mensvärk. Var sängliggandes i 2 dagar
Lite huvudvärk första dagarna av sprayen, svullen och öm över nedre delen av magen och i övrigt som vanligt. Det värsta med IVF är absolut inte det fysiska-även om 2 av mina ÄP gjort svinont, men vi pratar ju bara en kort stund- utan det psykiska. Väntan på om det blir ÄP, väntan på om det blir några befruktade, väntan på om det blir ET och har man den enorma turen att det blir ET väntan tills td-eller mens-vad som nu hinner komma första.
Det kommer gå bra! Lycka till!
Jag hade tur som mådde bra under både behandling och ÄP, har gjort fulla protokollet många ggr, och gruvade bara första gången så jag inte visste vad jag skulle vänta mig... Efter ÄP vilade jag em sedan var det ok igen, sista ggr åkte jag på akupunktur direkt efter ÄP, och vilade där två timmar, sedan kände jag mig helt ok.
Alla reagerar olika såklart, de flesta jag känner som gjort IVF har inte haft problem att jobba innan ÄP men många tar ledigt från ÄP tom ET...
Märkte kanske lite av nerregleringen men hade sjukt stressigt på jobbet just då så svårt att avgöra vad som var biverkningar eller stress!
Sprutorna gick galant, gjorde ont en gång då jag inte tagit tag i tillräckligt med hull :)
Äggplocket gick bra- fick smärtstillande så det var ingen fara alls! Då tyckte jag äggledarspolningen var 1000 resor värre. Vilade samma dag men dan efter gick jag o maken en prommis på en mil.
Fick ut 9 ägg varav 8 befruktades. Ett fick jag åter som idag är en 2 år och 2 mån glad tjej! I vår väntar syskonförsök så jag hoppas att de 6 embryona vi har i frysen är lika fina guldägg som dotterns!
Vi väntar på att få tid för behandling. Fick klart förra veckan att vi ska köra på ivf då jag har dålig äggreserv. Jag är glad att vi ska få hjälp men jätte nervös. Jag började nytt jobb för ca. 1 mån sen och även om det kanske dröjer några månader innan vi drar igång så är jag ny på jobbet och vill inte berätta för nån. Man måste ju gå ifrån jobbet några gånger för besöken och kanske sjukskriva sig efter äggplock. Hur tusan gjorde ni det utan att förklara varför på jobbet?