Ni som har/haft muskelryckningar, snälla se hit!
Hej!
Är så sjukt trött och orolig över mina symtom som har kommit smygandes sedan i höstas. Det började med att jag efter jag fått min bebis kände mig så himla stel under fötterna när jag gick upp på toa på natten. Hade jag legat en stund så var jag alltid så stapplig några meter innan fötterna mjuknade upp. Detta höll på några månader och i samma veva började jag känna på ena vaden att det pirrade konstigt när jag drog med handen över huden. Kändes när jag tog på mig byxorna med att det liksom pirrade till efter beröring. Sökte då läkare efter att min ena stortå på samma sida domnade till och från. De skickade mig till ortoped för de tänkte att det kunde vara ischias eller något med ryggen. Gjorde MR av bröstrygg och ländrygg men inget hittades. Ortopeden skickade remiss till neurolog och det var tre månaders väntetid.
Under den väntetiden försvann stelheten under fötterna men en konstig domningsskänsla kom och gick under foten på vänster sida. Som en kuddkänsla. Konstigt nog var jag inte avdomnad för jag kände känsel när jag tog under foten. Pirrningarna i vaden kom och gick också i olika grad.
I julas tror jag att det var så började muskelryckningar komma för jag vet att jag tog upp det vid läkarbesöket jag hade då. Det är som att det fladdrar till under huden på de ställen det uppkommer. Som små blippar som snabbt går vidare till något annat ställe på kroppen. Mest håller det till på fötterna, vaderna, låren. Men kan även komma var som helst på kroppen. Känner det så fort jag sätter mig, eller lägger mig ner. Kan även känna när jag står och går. Det är konstant. Hela tiden skulle jag vilja säga! Det rycker inte länge utan det bubblar till och sen flyttar det sig.
Hos neurologen vill de nu utesluta MS med MR av hjärnan som jag snart ska göra. Men hon tyckte ändå inte att jag var något skolboksexempel av det. När jag tog upp ryckningarna sa hon hon bara "om du googlar på ryckningar kommer ALS upp bara så du vet"...Efter det är jag skräckslagen. Förstår att hon ville lugna mig genom att säga så men själv blev jag helt vettskrämd eftersom jag inte ens hade tänkt tanken innan hon sa det.
Snälla ni. Någon mer som har haft det som mig och det inte varit MS eller ännu värre ALS. Vad fasen finns det för fler alternativ som inte innebär någon hemsk sjukdom?! Själv tänkte jag neurologen skulle avfärda det som stress men när hon gick igång med ny MR av huvud osv blev jag bara ännu mer nervös.