• Anonym (Ssss)

    Missfall Långfredag

    Fick missfall under långfredagen. Började med att jag inte haft några som helst tecken på att någon mens skulle komma och försenad var den. Tänkte inte alls så mycket på det. Sen i Tisdags så hade jag riktigt ont i magen emellanåt men sköt det åt sidan. Natten till Onsdag hade jag så pass mycket "mensvärk" att jag vaknade av det och trodde att den sena mensen skulle komma och samma sak natten till Torsdag så hade jag ännu mer ont. Fredag kom blödningen som jag insåg att var ett missfall... Klumpen med blod och "fostret" har fastnat i minnet. Vi har försökt få barn i sju månader nu så bakslaget känns och det tar riktigt hårt.
    Igår fick jag riktigt ont längst ner i magen och det strålade ända till ryggen. Sambon var riktigt orolig och ville att vi skulle åka in på akuten och kolla upp det men vad tjänar det till egentligen? Dom gör ju inte så mycket i dagens sjukvård ändå. Tog en ipren och försökte sova och det gick till slut. Han har sovit oroligt hela natten och kollat till mig konstant och smärtan börjar komma tillbaka lite grann nu. Han är på sitt jobb nu och jag på mitt... Däremot har jag ett jobb där jag har tid att sitta och grubbla på det som hänt hela tiden. Funderar på vad jag hade kunnat göra annorlunda och kan inte heller komma bort från känslan att jag misslyckades att ge oss ett barn.Min förra graviditet gick hur bra som helst och jag önskar att det kunde göra det den här gången också men inte...


    Sen har jag ju allt stöd från honom som jag behöver och han klandrar mig inte det minsta och han försöker trösta mig men kan som sagt inte komma bort från känslan av misslyckande...

    Försöken kommer fortsätta och hoppas på bättre lycka nästa gång. Behövde bara skriva av mig lite grann bland fler som varit med om samma sak...

  • Svar på tråden Missfall Långfredag
  • Vanja

    Vännen.. Vet att det känns tufft just nu men missfall är så extremt vanligt. Nu vet du ju iallafall att du kan bli gravid. Med lite tur så går det fort nu! Jag har haft två missfall på raken och är nu gravid igen, går in i v12 idag så förhoppningsvis ska det gå vägen den här gången. Men jag blev alltså gravid direkt efter missfallet båda gångerna, är som att jag blev gravid lättare efteråt. (vet inte alls om det stämmer men så känns det iaf.) Hoppas ni blir gravida snart igen och att ni får er efterlängtade lilla bebis snart.. <3 Lycka till och många kramar!

  • Vanja

    Min Gyn sa även att vi som får missfall ska va glada att vi har en kropp som fungerar som den ska och kan sortera bort det som inte är livsdugligt, finns dom vars kroppar inte gör det som får barn som "borde" blivit missfall. Hemskt låter det med det är alltså bebisar som kanske inte klarar av att leva ett dygn efter förlossningen. När det blir "rätt", förhoppningsvis nästa gång så ska du se att du får ett friskt och starkt syskon till ditt barn! <3

  • Anonym (Ssss)

    Tack så jättemycket. Jo jag vet ju att det är väldigt vanligt men tankarna kommer ju ändå. Barn kan vi få då vi redan har ett sen tidigare... Jag läste någonstans att man har lättare att bli gravid efter ett missfall så vi får väl se här om nån månad. Däremot är smärtorna som var igår jobbiga och dom börjar komma mer och mer idag med.. Får hoppas att det ger med sig.

    Jag håller alla tummar jag bara kan för att det ska gå vägen för er nu och att det kommer en frisk liten hjälte sen =)

  • Anonym (Ssss)
    Vanja skrev 2016-03-28 06:55:28 följande:

    Min Gyn sa även att vi som får missfall ska va glada att vi har en kropp som fungerar som den ska och kan sortera bort det som inte är livsdugligt, finns dom vars kroppar inte gör det som får barn som "borde" blivit missfall. Hemskt låter det med det är alltså bebisar som kanske inte klarar av att leva ett dygn efter förlossningen. När det blir "rätt", förhoppningsvis nästa gång så ska du se att du får ett friskt och starkt syskon till ditt barn! <3


    Jo det är så min sambo också försöker trösta mig och att det kommer när det är meningen att det ska komma. Han har tänkt massvis på det som hänt men han säger inte så mycket så jag känner det som att jag "ältar" det när jag tar upp det med honom och är rädd att han ska bli less men han bara tröstar in i all oändlighet och är förstående och säger också det att barnet inte var friskt. Och det är ju något jag vetat sedan innan att kroppen stöter bort det som inte är friskt så något "positivt" i det hela är det väl...
  • Mollan79

    Jag har haft både missfall och ofostrig graviditet och vet att det är otroligt tungt.
    Men du ska absolut inte klandra dig själv!
    Du kan inte göra nåt annorlunda för att det inte skulle ha hänt.
    Det är svårt för mannen att förstå vad jobbigt det är, dom har ju inte känt alla förändringar i kroppen och vad lång väntan på nästa ickemens kan vara. Önskar dig lycka till i framtiden och att ni lyckas snart igen. Kram

  • Anonym (Ssss)
    Mollan79 skrev 2016-03-28 07:55:04 följande:

    Jag har haft både missfall och ofostrig graviditet och vet att det är otroligt tungt.
    Men du ska absolut inte klandra dig själv!
    Du kan inte göra nåt annorlunda för att det inte skulle ha hänt.
    Det är svårt för mannen att förstå vad jobbigt det är, dom har ju inte känt alla förändringar i kroppen och vad lång väntan på nästa ickemens kan vara. Önskar dig lycka till i framtiden och att ni lyckas snart igen. Kram


    Det är det som är så otroligt skönt, att jag ändå har honom som stöd och att även han sörjer på sitt sätt (fast jag önskar han hade pratat mer om det) och han är lika ledsen som mig i slutändan... Han är riktigt förstående men jag känner mig "tjatig" även fast han säger att jag får prata om det så mycket jag behöver... Jag tror alltid att han inte ska förstå men gör det ändå i slutändan.. 

    Tack! Jag hoppas också att vi snart lyckas :)
Svar på tråden Missfall Långfredag