• Äldre 28 Mar 09:54
    2438 visningar
    13 svar
    13
    2438

    Igångsättning pga förlossningsrädsla?

    Någon som fått igångsättning pga förlossningsrädsla? I vilken vecka? Hur upplevde du det?

    Väntar mitt 3:e barn och är riktigt orolig för förlossningen. Min BM har sagt att jag ska få gå på Aurorasamtal, men har hört att många blivit besvikna på det.

    Mitt första barn föddes v 36+4. Det var en hemsk förlossning. När vi kom

    in trodde BM inte att det var på gång, trots att vattnet gått flera timmar tidigare. Dröjde länge innan jag fick komma in på ett förlossningsrum. Mina värkar gick aldrig ner, så jag använde lustgasen för mycket tyckte BM. Så hon skällde mycket på mig för det istället för att visa och förklara. Jag fick panik och hela förlossningen var en hemsk upplevelse. Inte bara själva smärtan utan mest min panik, att jag inte hade någon kontroll och bemötandet av BM.

    Men trots det så blev jag gravid igen. Hade svår foglossning under graviditeten och i slutet mådde jag så dåligt både fysiskt och psykiskt så jag fick en igångsättning (v 38+2). Upplevde det väldigt positivt att komma in till förlossningen i lugn och ro. Ha möjlighet att prata med personalen om hur jag upplevde min första förlossning. Berätta om min panik och mina värkar som inte gick ner. De gjorde hinnsvepning vid kl 9, men värkarna kom inte igång ordentligt så vid 12 fick jag värkstimulerande dropp, kl 14.44 va han ute. Värkarna gick inte ner den här gången heller och jag fick återigen panik över smärtan och att jag inte hade kontroll. Men min upplevelse över denna förlossning är så mycket mer positiv.

    Nu är jag gravid igen och börjar bli riktigt orolig över förlossningen. Är bara i v 19 så det är långt kvar men redan nu blir jag väldigt orolig av att bara tänka på förlossningen. De flesta jag läst om som är förlossningsrädda vill ha kejsarsnitt och får oftast kämpa och kriga för det. Men jag tror inte jag vill det, tanken på att vara vaken och vid medvetande medan de öppnar upp min mage skrämmer mig betydligt mer. Men jag vill väldigt gärna bli igångsatt. Så jag hinner förbereda mig och prata med personalen innan. Är verkligen livrädd för att komma in till förlossningen med värkar och panik och få en likadan förlossning och upplevelse som första gången.

  • Svar på tråden Igångsättning pga förlossningsrädsla?
  • Ego Lovers
    Äldre 28 Mar 12:11
    #1

    Vad menar du med att värkarna inte gick ner? I slutet av förlossningen går dom inte ner emellan utan är intensiva utan paus och det är helt normalt.

  • Ego Lovers
    Äldre 28 Mar 12:12
    #2

    Och igångsättning är ännu mer intensivare än en naturlig förlopp.

  • Äldre 28 Mar 12:28
    #3

    Jag fick igångsättning med andra barnet. Hade en rent ut sagt vidrig första förlossning pga personal som inte lyssnade eller tog mig på allvar. Slutade med att både jag och barnet var väldigt nära att dö och sjukhuset har efter utredning själva konstaterat att de gjort många grava fel. Förlossning nr 2 valde jag ett annat sjukhus (tom i ett annat län) och jag blev igångsatt i v 39. Fick ett jätte bra bemötande och en förlossning där jag kände att jag hade viss kontroll till skillnad från den första förlossningen. Det var givetvis intensivt och jobbigt men på det hela ändå en positiv upplevelse. Är verkligen jätte glad att vi valde igångsättning och för mig var det helt rätt beslut.

  • Äldre 28 Mar 12:51
    #4
    Ego Lovers skrev 2016-03-28 12:11:59 följande:

    Vad menar du med att värkarna inte gick ner? I slutet av förlossningen går dom inte ner emellan utan är intensiva utan paus och det är helt normalt.


    BM sa till mig att ta bort lustgasen när värkarna gick ner, men de gick aldrig ner. Vilket gjorde att jag aldrig tog bort lustgasen och hon gapa och skrek på mig. Vid andra förlossningen förklarade personalen att värkarna brukar gå ner i mellan och då aka man ta bort lustgasen och andas vanligt. Men mina värkar går aldrig ner. Kanske ska det vara så, men så förklarade de inte för mig.

    Mina värkar var likadana både på första och andra förlossningen. Första var naturlig och andra igångsättning. Men har hört som du säger att det ska vara hemskare vid en igångsättning, men så upplevde inte jag det.
  • Anonym (Lider av samma)
    Äldre 28 Mar 13:39
    #5

    Lider av liknande historia som dig har med funderingar om kejsarsnitt. Jag är mycket tveksam till att sätta min fot inne på förlossningen i detta län igen. Jag var med om samma panik vilket min bm visste om långt innan, under våra samtal. Det tog mig 2,5 dygn att föda den var så långdragen. Personalen lyste med sin frånvaro, när jag mådde som sämst under processen kom de in med en helt ny maskin som de fäste på mig och jag skrek av smärta, lustgasen förklarade ingen för mig hur den funkade. Nog med det började två sköterskor att läsa instruktionen på den nya maskinen och läkaren satt och pillade på massa knappar på den ny inköpta maskinen. Sa till de att något trycker och jag vill krysta får svaret av läkaren med ögonen i maskinen "Nää, det är inte dags än" 20 minuter senare var barnet född.

    Är gravid nu med andra och kommer redan nu förbereda bm att jag ska föda i annat sjukhus som ligger i annat län.

  • Anonym (F)
    Äldre 28 Mar 14:12
    #6
    Ego Lovers skrev 2016-03-28 12:11:59 följande:

    Vad menar du med att värkarna inte gick ner? I slutet av förlossningen går dom inte ner emellan utan är intensiva utan paus och det är helt normalt.


    Jag tror hon menar att hon inte har någon värkvila alls. Det var samma för mig. Min förlossning startade med att vattnet gick och strax efter började värkarna. Efter ca 30 min med värkar plus vila mellan värkarna var vilan i princip borta helt. Har flera vänner som beskrivit värkarna som att de gör sjukt jävla ont "men mellan värkarna får man ju vila och då gör det inte ont" men så var det aldrig för mig. Jag hade värkar hela tiden. På en skala 1-10 låg min smärta på typ 7-10 konstant, inte bara under slutet av förlossningen. Att aldrig ens få några sekunder att bara ta några djupa andetag och pusta ut efter en värktopp, då är det lätt att få panik! Själv hade jag en underbar bm som var hos mig hela tiden, hjälpte mig med lustgasen och såg till att paniken inte fick något övertag. Tack vare henne är jag jättenöjd med min förlossning. Väntar nu mitt andra barn (är i v 30) och känner mig lugn och förväntansfulla inför förlossningen!
  • Äldre 28 Mar 14:17
    #7
    Anonym (F) skrev 2016-03-28 14:12:28 följande:
    Jag tror hon menar att hon inte har någon värkvila alls. Det var samma för mig. Min förlossning startade med att vattnet gick och strax efter började värkarna. Efter ca 30 min med värkar plus vila mellan värkarna var vilan i princip borta helt. Har flera vänner som beskrivit värkarna som att de gör sjukt jävla ont "men mellan värkarna får man ju vila och då gör det inte ont" men så var det aldrig för mig. Jag hade värkar hela tiden. På en skala 1-10 låg min smärta på typ 7-10 konstant, inte bara under slutet av förlossningen. Att aldrig ens få några sekunder att bara ta några djupa andetag och pusta ut efter en värktopp, då är det lätt att få panik! Själv hade jag en underbar bm som var hos mig hela tiden, hjälpte mig med lustgasen och såg till att paniken inte fick något övertag. Tack vare henne är jag jättenöjd med min förlossning. Väntar nu mitt andra barn (är i v 30) och känner mig lugn och förväntansfulla inför förlossningen!
    Ja precis så menar jag! Hemskt!! Skönt att höra att du hade en bra förlossning trots att du kände likadant. Och att det finns bra BM som tar sig tid. Har flyttat så den här gången blir det på ett annat sjukhus. Har hört mycket bra om deras förlossnings- och BB-avdelning så hoppas det blir bättre än sist.
  • Ego Lovers
    Äldre 28 Mar 17:52
    #8
    Curlingmorsan skrev 2016-03-28 12:51:35 följande:
    BM sa till mig att ta bort lustgasen när värkarna gick ner, men de gick aldrig ner. Vilket gjorde att jag aldrig tog bort lustgasen och hon gapa och skrek på mig. Vid andra förlossningen förklarade personalen att värkarna brukar gå ner i mellan och då aka man ta bort lustgasen och andas vanligt. Men mina värkar går aldrig ner. Kanske ska det vara så, men så förklarade de inte för mig.

    Mina värkar var likadana både på första och andra förlossningen. Första var naturlig och andra igångsättning. Men har hört som du säger att det ska vara hemskare vid en igångsättning, men så upplevde inte jag det.
    Nej de går inte ner mellan värkarna i slutet och definitivt inte om man blir igångsatt. När jag födde senast stod STAN maskinen på 100 i 7 minuter innan den gick ner till 85 och sedan upp lika fortbildning och stod på 100 i 5minuter sedan ner till 90 och upp till hundra igen på en minut och daga att krysta.
    Att det går ner till noll emellan i slutet är ovanligt
  • Äldre 28 Mar 19:38
    #9
    Ego Lovers skrev 2016-03-28 17:52:12 följande:
    Nej de går inte ner mellan värkarna i slutet och definitivt inte om man blir igångsatt. När jag födde senast stod STAN maskinen på 100 i 7 minuter innan den gick ner till 85 och sedan upp lika fortbildning och stod på 100 i 5minuter sedan ner till 90 och upp till hundra igen på en minut och daga att krysta.
    Att det går ner till noll emellan i slutet är ovanligt
    Lika starka värkar hela tiden, inte ner det minsta ens några sekunder! Och som sagt ingen skillnad på mina värkar med naturlig förlossning och igångsättning. Men det jag frågade om var ju inte mina värkar, det var om någon blivit igångsatt pga förlossningsrädsla?
  • Äldre 28 Mar 19:41
    #10

    Känner igen mig mycket i det du skriver. Har också fött mina två barn på kort tid, snabbt förlopp och värkar utan vila. Nåda gångerna har det blivit så mycket lustgas så det blivit ljudhallucinationer o att det blev helt svart (tuppade av?) Är i v 25 nu och tänker mycket på förlossningen. Det skrämmer o jag vet inte hur jag ska kunna känna att jag har någon kontroll och känslan av att hinna andas. Är också rädd att jag inte ska hinna in. Att inte bm ska tro på mig när jag känner att det är dags att krysta. Önskar en förlossning med kontroll, bra o trygg bm och smärta under kontroll. Snitt skrämmer mig precis på samma sätt som du beskriver+ att det ofta blir längre återhämtning efter. Jag ska också gå på sånt samtal och hoppas det kan ge nåt. Jag undrar om igångsättning och epidural skulle fungera för mig. Men på samma gång är jag rädd att det blir mer intensivt och risk för komplikationer.

  • Ego Lovers
    Äldre 29 Mar 00:51
    #11
    Curlingmorsan skrev 2016-03-28 19:38:28 följande:
    Lika starka värkar hela tiden, inte ner det minsta ens några sekunder! Och som sagt ingen skillnad på mina värkar med naturlig förlossning och igångsättning. Men det jag frågade om var ju inte mina värkar, det var om någon blivit igångsatt pga förlossningsrädsla?
    Det är något som kan göras beror ju helt ock hållet på vilket sjukhus. Varberg tex har inget emot igångsättningar medan östra, Mölndal och Halmstad inte gärna vill sätta igång. Nu vet jag inte vilket sjukhus du tänkt föda på men du får be bm att få prata med förlossningsläkaren på respektive sjukhus
  • Äldre 29 Mar 21:12
    #12
    Ego Lovers skrev 2016-03-29 00:51:28 följande:
    Det är något som kan göras beror ju helt ock hållet på vilket sjukhus. Varberg tex har inget emot igångsättningar medan östra, Mölndal och Halmstad inte gärna vill sätta igång. Nu vet jag inte vilket sjukhus du tänkt föda på men du får be bm att få prata med förlossningsläkaren på respektive sjukhus
    Jag blev igångsatt med sonen på Mölndals sjukhus. Den här gången kommer jag föda i Varberg. Får se vad de säger när jag kommer dit på Aurorasamtal.
  • Äldre 29 Mar 21:17
    #13
    Alvice skrev 2016-03-28 19:41:38 följande:

    Känner igen mig mycket i det du skriver. Har också fött mina två barn på kort tid, snabbt förlopp och värkar utan vila. Nåda gångerna har det blivit så mycket lustgas så det blivit ljudhallucinationer o att det blev helt svart (tuppade av?) Är i v 25 nu och tänker mycket på förlossningen. Det skrämmer o jag vet inte hur jag ska kunna känna att jag har någon kontroll och känslan av att hinna andas. Är också rädd att jag inte ska hinna in. Att inte bm ska tro på mig när jag känner att det är dags att krysta. Önskar en förlossning med kontroll, bra o trygg bm och smärta under kontroll. Snitt skrämmer mig precis på samma sätt som du beskriver+ att det ofta blir längre återhämtning efter. Jag ska också gå på sånt samtal och hoppas det kan ge nåt. Jag undrar om igångsättning och epidural skulle fungera för mig. Men på samma gång är jag rädd att det blir mer intensivt och risk för komplikationer.


    Ja jag är också rädd att det ska bli mer intensivt vid en igångsättning. Men samtidigt så var det ju inte det för mig när jag blev igångsatt med min son. Vill just känna att jag har kontroll och hinner prata med personalen innan alt sätter igång och jag får panik.
Svar på tråden Igångsättning pga förlossningsrädsla?