• Anonym (Ledsen)

    Ångrar abort

    Jag gjorde en abort för några år sedan trots att jag egentligen är mot aborter. Jag vågade inte behålla på grund av vad alla omkring mig skulle tänka. Jag trodde att det skulle gå över men jag mår bara sämre och sämre. Ingen vet hur jag mår. Jag låtsas som att allt är bra och ingen märker något. Jag vill sörja mitt barn men jag kan inte. Dels så känns det fel att sörja när jag själv har tagit död på mitt eget barn och dels så vet ju ingen om det. Det har gått så långt att jag önskar att någon i min närhet dör så att jag får sörja ordentligt. Någon som har något råd eller något vettigt att säga?

    För mig är det ett barn så ni som anser att det är en cellklump får gärna scrolla vidare. Tack.

  • Svar på tråden Ångrar abort
  • Vegomamma

    Jag gjorde också abort trots att jag inte ville. Anledningen var att min partner, mamma, syster och två närmsta vänner övertalade mig. De sa bl a att jag skulle bli en dålig förälder. Jag var 18 år. 4 år senare, fyllda av depression, gick jag till en shaman och blev healad. Efter det kunde jag gå vidare med mitt liv. Så jag rekommenderar att du går till en shaman.

  • Anonym (.)

    Det beslutet var rätt för dig just då. Även om du önskar att saker varit annorlunda så fanns det ingen lämplig plats för ett barn i ditt liv som det såg ut då, och som den person du då var. Du gjorde vad du trodde var det bästa. Mer kan man inte begära.

    Du verkar behöva prata med någon, och mitt förslag är att du söker samtalshjälp hos en psykolog, för att få hjälp att reda ut dina tankar och känslor.

    Jag sörjer också mina ofödda barn, men det är annorlunda. Jag tog livet av dem innan de ens vuxit fast i mig (två embryon som kommit till mha ivf). Trots att jag inte vet om de skulle blivit till en graviditet så undrar jag över de bägge små människor jag aldrig kommer få lära känna. Jag försöker tänka att det helt enkelt inte var möjligt för mig att handla annorlunda. För dig är det givetvis svårare än för mig, jag ville bara säga att det är ok att sörja ett barn trots att man själv är skyldig till att det inte finns.

  • Anonym (sorg)

    Jag ångra min med som jag gjorde när jag var 17. Inget val jag själv tog heller. Jag sörjde de barnet som ett barn jag förlorat. Tror inte jag kom över det föns 3 år senare d jag fick min dotter, då kunde jag äntligen gå vidare från det. Jag bär på äldre sorger som jag inte har kommit över än, det har inte blivit något avslut på dem. Jag förstår hur du mår, något svar på hur man kommer över allt vet jag inte, sökt det själv i 10 år.

  • Anonym (Kajsa)
    Anonym (Ledsen) skrev 2016-03-28 21:08:09 följande:

    Jag gjorde en abort för några år sedan trots att jag egentligen är mot aborter. Jag vågade inte behålla på grund av vad alla omkring mig skulle tänka. Jag trodde att det skulle gå över men jag mår bara sämre och sämre. Ingen vet hur jag mår. Jag låtsas som att allt är bra och ingen märker något. Jag vill sörja mitt barn men jag kan inte. Dels så känns det fel att sörja när jag själv har tagit död på mitt eget barn och dels så vet ju ingen om det. Det har gått så långt att jag önskar att någon i min närhet dör så att jag får sörja ordentligt. Någon som har något råd eller något vettigt att säga?

    För mig är det ett barn så ni som anser att det är en cellklump får gärna scrolla vidare. Tack.


    Sök hjälp.
  • annie1994c

    Är i samma situation så förstår dig exakt! Jag skulle rekommendera att du har kuratorkontakt!
    Jag gjorde abort för att jag var rädd för vad alla skulle säga och att jag skulle riskera att förlora min familj. Jag vill också sörja, men eftersom ingen vet förutom mig o min pjkvän (blev gravid m hnm), så sörjer vi själva, inget fel med att sörja !!!

Svar på tråden Ångrar abort