Trivs han eller inte på förskolan? Pratar han om kompisarna från förskolan hemma? Hur stort umgänge har ni med barn som är hemma till andra föräldralediga/tillfälligt arbetslösa/studerande? Finns det en väl fungerande öppen förskola eller annan verksamhet ni kan gå på för att tillfredsställa den äldstes behov? Klarar du själv av att aktivera ett rastlöst barn även om du är utmattad av många nätter med dålig sömn?
Allt beror ju på vilket liv ni lever och vilket barn ni har. Är ni en familj som isolerar er hemma och inte umgås med några andra barn i liknande ålder, så är min åsikt att beslutet är idiotiskt. Lever ni ett aktivt liv och träffar många andra barnfamiljer eller det finns barn i området som ni redan nu har ett rikt utbyte med är svaret ett annat, då barnet ändå får del av det sociala.
Jag vet en mamma som valde att ha barnet hemma när lillebror kom. Till slut var barnet så uttråkat för det fanns ju ingen att leka med på dagarna då alla andra barn gick på förskolan, så det slutade med att han fick gå sina 15 timmar för att få tid att leka med andra barn. Han var i liknande ålder, minns inte exakt.
Min åsikt är att barn mår bäst av att både få mycket tid med föräldrarna plus få lära sig spelreglerna i en social grupp där man möter samma människor varje vecka och kan utveckla vänskaperna. Ju närmre barn kommer varandra ju mer vågar de ha konflikter och lösa dem också. Är föräldrarna med är det lätt att de löser konflikterna åt barnen. Sedan är det bra att lära sig knyta nya kontakter också.
Så hade jag bott kvar i byn hade öppna förskolan kunnat ge det om det fanns syskon kvar hemma. Nu bor vi i en större stad med stor rotation och uppåt 50 personer på öppna förskolan varje gång, så då hade det inte kunnat ge det jag eftersträvar. För mina barn är kombinationen av 15 timmars förskola fördelat tisdag till torsdag och möjligheten att gå på öppen förskola måndagar och fredagar då barnen kan få måla med flaskfärg så mycket de vill, pyssla, leka med andra barn mm. Min äldsta dotter är 5 år och har bara velat vara hemma de dagar vi är lediga, så det har vi varit en längre period nu. Mellanbarnet är 2,5 år och vill inte alltid gå till sin vanliga förskola, men trivs suveränt där. Då Lilleman inte gillar vagnen alls bär jag mycket vilket kräver ständig rörelse, så att gå ut och leka med båda barnen blir svårare, så det är skönt att de får på förskolan. Sedan behöver jag pausen på några timmar för att få hämta kraft efter en dålig natt eller när syskonen har mycket konflikter och man håller på att bli tokig på dem. Sedan ser jag att båda barnen lär sig massor på förskolan. Den äldsta kommer hem varje dag och berättar nya saker hon lärt sig eller har nya funderingar om allt mellan himmel och jord och det hade jag haft svårt att vara så engagerad i allt att jag kunnat ge henne det. Så lite av varje tror jag är bäst.
Åh att barnen blir associala och underutvecklade. Vilket han är dess raka motsats till.
)
