• Marcella

    Hur ändrade ni era livsstilsvanor?

    Ni som ändrat era livsstilsvanor, och lyckats behålla dem. Hur bär ni er åt? 
    Vad motiverar er? Vad har ni ändrat på? Vad är jobbigast, och vad gör ni åt det? 

    När jag slutade röka för 5,5 år sedan så började jag göra det klassiska, ersätta cigaretter med mat, och gick därmed upp några kg. 
    När jag sedan blev gravid gick jag upp ännu mer, och har aldrig riktigt lyckats gå ner det jag vill. Jag lyckades gå ner så jag hade 5 kg kvar till målvikt, men gick sedan upp 10 kg.. Så jag behöver förändra mina vanor. Jag VILL ju vara hälsosam!

    Jag har aldrig haft en speciellt bra kosthållning, men nu är den värre än någonsin och jag vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt, hur mycket jag än försöker.
    Jag äter för lite grönsaker och för mycket kolhydrater, samt rör mig för lite. Helt åt skogen alltså. Jag vet hur jag BORDE äta, men alla mina försök till en förändrad kosthållning har inte hållit mer än max 2 veckor. 

    Jag vill inte bara göra det för att gå ner i vikt utan även för att jag faktiskt mår bättre av det. Men, jag sover för lite då jag oftast väcks av barnen flera gånger om natten (bra sömn är ju en förutsättning), jag studerar och ligger efter då jag fått vabba en del, så jag känner inte att jag har tid för långa promenader och träning osv, då jag måste satsa på att komma ifatt. Dock försöker jag med lite promenader, men även där verkar motiveringen ge sig.
    Träning vill jag, men så fort jag har tid för det är efter barnens läggning och då är jag verkligen HELT slut och går ibland och lägger mig själv.
    Vet inte riktigt hur jag ska klämma in det då det verkligen är fullt upp hela dagarna fram tills barnen sover. 
    Har testat ställa klockan tidigare och gå långpromenader, vilken endast fungerar i perioder och med förutsättning att natten varit bra. 


    Min man är stöttande i att förändra kosten tillfälligt, men han vill äta som han gör egentligen, vilket är inga grönsaker och en massa mindre bra, som falukorv med tonvis av makaroner osv.
    Jag vill ju gärna vara en bra förebild för barnen också. De får mycket grönsaker osv, så känner ju att det är dags för oss också med det, annars lär ju dem inte vilja ha det heller så småningom.

    Så, hur bär ni er åt? 
    Observera att jag ställer frågorna till de som faktiskt har gjort en förändring och lyckats behålla den, inte till de som tycker sig veta och inte har genomgått det själv.

  • Svar på tråden Hur ändrade ni era livsstilsvanor?
  • Marcella
    sportpappa skrev 2016-04-28 13:06:07 följande:

    Jag slutade röka för 9 år sedan och började träna och tävla i konditionsidrott. Cykling, löpning, paddling m.m.
    Köpte massor med utrustning för att genom en Svensk klassiker och bokade in 4-5 tävlingar per år inom allt från halvmaraton till Vätternrundan. Så det var bara att träna på och försöka äta så mycket som möjligt för att ha energi till all träning.

    Med barn så har det blivit mindre träning och tävlande, men ett barn hänger oftast med i löpvagn eller i cykelbarnstolen så det blir mycket löpning och cykling nu för tiden. Jag springer och cyklar till och från jobbet + lägger in träningspass på lunchen när det går.
    På helgen brukar jag lägga in ett långpass på 2-3 timmar då min sambo tar hand om båda barnen. Det är jätteskönt att vara ute och springa tidigt en lördag morgon. Det här helt öde ute.

    Vi har veckomatsedel som vi planerar en gång i veckan och köper endast till det. När vi lagar mat så lagar vi exakt rätt antal portioner. Det finns inget utrymme för att ta mer.


    Jag tycker det låter så himla härligt med så aktiva människor! Vad fick dig att hålla motivationen? Kände du att det var svårt att byta vanor? Hade du hållit på med något sådant tidigare?

    Springa och cykla till och från jobb är väldigt bra, men just det alternativet finns inte för mig tyvärr, då vi bor ute i skogen, har 25 min bilavstånd till förskolan och jag studerar på distans. 

    Helgen är ju väldigt bra att utnyttja till sådant, och du verkar ju ta varje tillfälle i akt! :D 
    Har du något tips för hur man får upp motivationen? :) 

    Då mäter ni maten? Det hade faktiskt kunnat vara ett alternativ här! Ska absolut testa med det! 
    Vad äter ni för typ av mat? Mycket kolhydrater antar jag efter som du tränar? 
  • Marcella
    Duckan skrev 2016-04-28 13:45:13 följande:

    Om du studerar antar jag att du tar nån slags lunchpaus? Se till att ha färdig mat till det så kan du ge dig ut på en pw/löptur i 30 min och sen äta. När din man kommer hem kan du ge dig ut på en tur före middagen. Ladda hem en sån 7 min workout-app på telefonen och kör. Sju minuter om dagen har du.
    Vad gäller kosten så äter jag GI-inspirerat, men där måste man ju hitta det upplägget som passar en bäst.


    Duckan skrev 2016-04-28 13:48:14 följande:

    Tillägger att jag kom till beslut om en förändring för ca 4 år sen. Hade inte rört på mig sen gymnasiet typ och hade en hög kroppsfetthalt som fick mig att vakna.
    Har sprungit 2-5 ggr/veckan sen dess. Det innefattar även ett halvt och helt maraton. Håller motivationen igång genom att anmäla mig till lopp i hopp om att slå mina gamla tider.


    På senaste tiden har jag varit dålig på att ta längre lunchpaus, har bara varit för att äta och sen kört igång och plugga igen. Men får nog ta mig den extra tiden ändå.
    Färdig lunch är något jag jobbar på. Är så dålig på att förbereda och ha matlådor, men antar att det ingår i förändringen.
    Något tips på bra lunch som passar sig som matlådor? :)

    När min man kommer hem är de oftast så tajt med tid och jag måste börja med maten direkt. Men jag borde kunna få honom att laga mat någon gång i veckan och då ta med barnen på en promenad. :) 
    Jag ska spana på lite appar. Problemet är att jag tappar motivationen till sånt. Hur gör du för att hålla uppe motivationen? 

    Jag har haft perioder då jag varit igång och gått mer och tom börjat jogga lite. Men jag har astma och använder det som ursäkt till mycket, trots att jag vet att det inte borde vara ett hinder om jag bara tar det i lagom takt och utökar efter hand. 
    Jag hade gärna velat börja på någon sorts aktivitet, men vet inte riktigt vad.

  • Marcella
    Duckan skrev 2016-04-28 14:35:17 följande:

    Förlåt, men varför i hela friden ska du ta barnen med på promenad för att han ska laga mat? Det låter inte effektivt alls. Lämna barnen hemma.

    Köttfärsås, omelett, soppa, kyckling, sallad ja det mesta går att ha som matlåda tycker jag. Enkellt och mättande mellanmål är kokta ägg.

    Jag är själv ingen flitig användare av appar då jag går på pass och springer som sagt. Ska dock ge mig på att testa det nu när vi ska på semester en vecka. Motivationen tror jag kan komma när du ser resultat. Ta hem en sån 5k app också så får du guidning i hur du på sikt kan komma att springa 5 km.


    För att vår minsta, på 1,5 år, vill vara i famnen HELA tiden när man lagar mat, annars lägger hon sig och stortjuter på golvet. Vi brukar hjälpas åt att underhålla barnen när det är dags för matlagning. Den äldsta kan vara med och laga mat, men den yngsta är det lite svårare med än så länge.
    Klart det är mer effektivt utan barnen, men jag tar hellre med dem än att det inte blir av alls. Dessutom är det ju bra att involvera dem i en mer hälsosam livsstil, känner jag. :) 

    Hur ser en matdag ut för dig ungefär? :) 

    Fast resultat verkar inte räcka som motivation för mig tyvärr. Det kan vara bra ett tag, men sen ger det sig ändå. Men hade kanske varit bra om man har en tidsbokning på någon aktivitet, då har man ju en annan sorts press på sig, just när det gäller det iaf.
  • Marcella
    Erica01 skrev 2016-04-28 15:14:34 följande:

    Jag har gjort två stora livsstilsförändringar, slutade röka för ca 15 år sen och slutade tröstäta för ett halvår sen, det kämpar jag med fortfarande. Det som varit avgörande för mig har varit främst tre saker:

    1) se det som en livsstilsförändring for life, dvs håll det på en nivå du skulle kunna fortsätta med hela livet. Inga kickstarter eller extremdieter, utan sävligt och evigt

    2) ändra bara en sak i taget och ge dig förutsättningar att lyckas. Det ÄR extremt svårt att ändra vanor, annars skulle alla äta hälsosamt och träna mycket och inte röka osv. Var ödmjuk och ha respekt för hur svårt det är och ta myrsteg. Ändra bara en sak i taget, dvs sluta inte med godis, börja träna och ändra kosten samtidigt. Välj en sak, kanske ta bort godis/snacks på kvällar? Det är jättesvårt. Acceptera det och börja kämpa med det i ett par månader. När det inte är svårt längre kan du ta nästa steg, kanske jogga några gånger i veckan eller äta bättre mat etc. Ha tålamod, det är ett helt liv du ska ändra, sånt tar tid.

    3) fundera över var din motivation/hjälp finns, är det att räkna hur mycket pengar du sparar och köpa nåt fint? Eller antal "bra" dagar? Diagram och räknare och appar kan vara en hjälp. Eller gå ihop med en peppande kompis? Skriva dagbok? Eller haka på en tråd på FL eller grupp på Facebook. Hitta ditt sätt!

    Det tar tid, lååång tid och ibland har man motivationen från början, ibland kommer den av resultaten. Oavsett vilket är det så värt det!

    Lycka till!


    Hur gjorde du för att sluta tröstäta? Ersatte du det med något? Hur stod du emot i de svåraste stunderna?

    Väldigt bra råd måste jag säga! 
    Antar att jag försöker för hårt. Jag har testat många dieter och kickstarter, men det är som du säger, man ska kunna fortsätta med det hela livet. Jag funderar på att köpa en hälsotallrik, den är ju byggd enligt tallriksmodeller. På så sätt hade man ju blivit påmind att äta hälsosamt vid varje måltid. :) 

    Det låter logiskt som du säger, att ta myrsteg. Men det är så svårt när man så gärna vill göra en förändring. Det är väl kanske därför jag tappar motivationen också, för att jag kör på allt på en gång.. 
    Vilket steg började du med? 

    Jag funderar och funderar på hur jag ska finna motivationen, men det är svårt. 
    Att se resultat har hjälpt ett tag, men sen försvinner motivationen igen. Annars har jag testat matdagbok, att tävla mot mig själv, gå med i FL-tråd, olika appar, köpa något som belöning, gå med vänner. Det sistnämnda fungerade något, men det är svårt att planera in då man inte alltid har tid samtidigt.

  • Marcella
    Duckan skrev 2016-04-28 15:19:23 följande:

    Vi får hoppas att lillen blir lättare att lämna framöver.

    Just nu är jag inte alls helt på banan när det kommer till kosten tyvärr utan det slinker ner kolhydrater och godis här och där.

    När jag är på banan ser det ut ganska precis så här:
    Frukost:
    Havregrynsröt (inte det bästa, men de dagar jag ska träna känns det ok)
    Träningsfria dagar äter jag glutenfritt fröknäcke med ostskiva på
    Kaffe med mjölk
    Lunch är nån slags protein med sallad till.
    Mellanmål, fröknäcke med ost eller en frukt. Ev en proteinpudding om jag ska träna
    Middag samma som lunch. Har jag tränat äter jag gärna lite kolhydrater till.

    Jag är dock ingen kostrådgivare alls ts.


    Det tror jag nog hon blir med åldern. :) 

    Du äter samma varje dag? Tröttnar du inte? 
    Antar att det är bra med ett sorts matschema. Borde jag nog skaffa. Det är så lätt att äta fel mat när man inte har planerat. Men tycker det är svårt då jag gärna vill ha det varierat.
  • Marcella
    sportpappa skrev 2016-04-28 15:43:45 följande:
    En dag upptäckte jag att jag fick andnöd av att bara vara still. Jag ville inte uppleva det mer så jag slutade helt med rökning från den dagen. Tävlingarna gör att jag hela tiden måste träna för att klara av dem och må relativt bra efteråt. Försök köra en Vätternrunda eller Lidingöloppet utan att någon vettig träning. Det är fruktansvärt plågsamt. Jag har gjort det och det tog en vecka innan jag var människa igen. Med träning så är det en fröjd...även om det så klart är lite tungt när det är så lång sträcka, men återhämtningen är på 1-2 dagar. Tävlingarna kostar några tusen per år. Jag bokar in dem ett år i förväg så det finns inte någon återvändo.

    Tävlingar är motivationen!

    Vi lagar enligt recept så vi mäter och väger ju för att få rätt proportioner. Då står det hur många portioner det blir och sen justerar vi receptet efter hur många det blir i verkligheten. Ofta räcker 4 portioner till 5-6 portioner. Efter att man gjort en maträtt 2 gånger så har man koll på hur många matlådor det blir.

    Vi äter helt vanlig mat med några få halv- eller helfabrikat för att barnen tycker om det. Ofta fisk med sås och ris, kyckling med sås och ris, fiskpinnar, köttbullar, pasta, bacon, potatis, pannkakor... Inga konstigheter. Kolla i Vår kokbok eller Arla.se så hittar du det mesta som vi lagar.
    Det låter som väldigt bra motivation! 
    Jag vill vara mer aktiv. Jag avundas aktiva människor som håller på med någon aktivitet, tävlar osv. Men jag tar aldrig riktigt tag i det. Antar att jag är osäker, och inte riktigt vet hur jag ska börja. Just det där första steget känns kämpigt. 

    Jag ska nog börja väga måtta maten mer faktiskt. Jag vet ju träningsmänniskor som gör det, men på något vis så har tanken aldrig slagit mig att göra det själv. Så tack för det! :D 
  • Marcella
    Erica01 skrev 2016-04-28 15:14:34 följande:

    Jag har gjort två stora livsstilsförändringar, slutade röka för ca 15 år sen och slutade tröstäta för ett halvår sen, det kämpar jag med fortfarande. Det som varit avgörande för mig har varit främst tre saker:


    Jag ser nu att jag faktiskt skrev i din tråd om tröstätning när du startade den. :) 
    Kul att du skrev i min tråd nu. :) 
  • Marcella
    Duckan skrev 2016-04-28 15:58:00 följande:
    Tävlingar är motivationen!

    Jag är enig med Sportpappa. Varje gång jag går i mål har jag vunnit över latmasken i mig.
    Det kan nog ligga något i det faktiskt! 

    Är väldigt sugen på att boka in något, men vet inte riktigt vad. Jag ska nog leta runt lite och se om jag kan hitta något som faller mig i smaken. :)
  • Marcella
    K grrl skrev 2016-04-28 18:36:18 följande:

    Jag har tagit ett steg i taget. Jag började med att sluta kvällsfika. Sedan lade jag till grönsaker till maten. Därefter började jag välja magrare mejeriprodukter, köpa hem chips i tid och otid, etc.

    Idag tränar jag tung styrketräning fyra gånger i veckan, är otroligt kostmedveten men äter MYCKET kolhydrater och energitäta livsmedel.

    Jag har gått ner tjugo kilo och har sedan dess "recompat" alltså större mängd muskelmassa på samma vikt.


    Hur lång tid hade du mellan de olika steget ungefär?
    Var det svårt tyckte du? Vad var din motivation? 

    Hur fick du motivationen till att träna? Mjukstartade du med det på något vis, eller körde du igång fullt direkt? 

    Bra gjort med att ha gått ner så mycket och ändrat dina vanor. Måste kännas jätteskönt! :) 
  • Marcella
    Erica01 skrev 2016-04-28 20:57:05 följande:
    Om jag var du skulle jag strunta i att träna eller ändra maten. Kolhydrater i mat, som pasta, vitt ris osv är inte hela världen och i regel är det inte det man blir tjock av. Jag skulle börja med allt som inte är mat, tex godis och annat småätande. Fokusera bara på det, så kan ev bättre kost och träning komma i höst eller så. Du har ju hela livet på dig så unna dig en stabil grund.

    Kul att du skrev i min tråd, tyckte jag kände igen namnet :) Jag har ju hållit på ett halvår nu. Kämpar fortfarande men det är mycket lättare nu och "återfallen" blir mindre. Genom att "bara" sluta tröstäta/småäta har jag gått ner ca 6 kg på ett halvår (från 68 till 62). Det som verkligen hjälpt mig är:

    1) ta hand om mina känslor/orsaken till att jag just då vill äta. Tex gått och lagt mig tidigare, tagit en dusch/bad i stället, druckit gott te (fick tips om PUKKA lakrits/pepparmint te som är bra godissubstitut när suget är jobbigt), ätit apelsin (för att det tar tid att skala). Faktiskt tränat mindfulness och jag tror det har hjälpt mig, kan rekommendera appen Headspace

    2) tillåtit mig själv godis en gång i veckan, lördagkvällar, då blir det aldrig mer än 6 dagar jag måste stå ut. Skulle inte klara tanken "aldrig mer"

    3) mentalt förberett mig för svåra tillfällen innan och hur jag ska klara suget

    4) väga och mäta mig en gång i veckan, fredagar

    5) skriva och läsa massa i min tråd här på FL, sååå bra!

    6) slänga överblivet godis/chips/fika osv

    Hur gjorde du när du slutade röka? Hur hittade du motivation då?
    Jo, fast jag känner att mitt största problem är att jag äter fel proportioner av allt, äter för mycket osv, om man tänker på hur lite jag rör mig. 
    Just det här med godsaker har jag mer problem med i perioder. Tröstäta kan jag göra med allt möjligt, förutom nyttigare alternativ... 
    Får fundera på vilket steg jag börjar med. :)

    Vad kul att det går så bra för dig! 
    Hur ofta har du "återfall" ungefär?
    Det finns mycket man kan göra när suget sätter in, och jag kan komma på en massa saker när jag inte har suget. Men har jag en dålig period så har jag bara en sak i huvudet när suget kommer. Men jag håller med om att te är bra, det kör jag med en hel del. Dock vill jag gärna bryta den vanan helt, då jag känner att det är ett substitut för cigaretter. Men jag har ingen aning om hur jag ska gå tillväga. Jag har försökt stanna upp och känna efter vad det är som gör att jag känner att jag vill ha något, men kommer sällan på något. 
    Jag ska kolla upp appen, tack! :)

    Man måste få minst en dag att få äta vad man vill, annars blir det nog väldigt svårt! Skönt att du kan hålla det så bra! :)

    Jag slutade först röka när jag träffade en kille som inte gillade cigaretter, han hatade det verkligen, och ville inte inleda något med mig så länge jag rökte. Sen under förhållandet så påverkade han mig nog ganska mycket med den attityden han hade gentemot det. Jag började träna och äta bättre. Så det var min motivation då.
    Då höll jag upp i ett år, sen när det tog slut började jag feströka för att sedan börja igen på heltid. Men efter 2-3 månader kände jag att jag faktiskt inte ville röka. Jag hade ändrat ganska mycket i mitt liv precis då, bl.a med flytt till ny ort och nytt jobb. Träffade min man och vi slutade då med nikotinet tillsammans, han med snus och jag med cigaretter. Och nu har vi båda varit nikotinfria i 5,5 år. :) 

    Hur gjorde du när du slutade röka? Började du tröstäta i samband med det?
  • Marcella
    ostpaj skrev 2016-04-28 21:23:44 följande:

    Jag levde osunt. Vägde 105 kg vad jag vet. Ägde ingen våg på flera år, så om jag vägt mer vet jag inte. Det här var 6-7 år sen, innan lchf slog igenom. Så läste jag ngt tips om att skippa kolhydraterna. Idag vet alla vad det är, men jag fick låsa innehållsförteckningen för att lära mig. Så tänkte jag att jag testar. Utöver det började jag promenera till jobbet, ca 20 min. Jag rasade i vikt! Det var länge sen. Idag äter jag bättre än jag någonsin gjort. Hittat en stil som passar mig och som funkar för mig. Börja smått. Sätt låga krav. För höga krav är avskräckande. Vill du promenera, säg max 2-3 ggr i veckan, INTE varje dag! För det kommer du inte orka. Låt resultatet ta tid. Kan du prata med din sambo och föreslå bättre kost? Att du vill vara bra förebild för barnen? Kanske ni tillsammans kan peppa varandra till bättre mat. Och ett BRA tips är, köp inte hem ngt onyttigt! Då finns det inget :) Det som fått mig att fortsätta och leva såhär är att jag känner mig piggare, gladare och fräshare :) Kämpa på!


    Var det resultatet som var din motivation då? Kul att göra en sådan resa! Var det inte svårt? 

    Jag har pratat med min man och han är med på det, trots att han inte gillar det. Peppa mig kommer han nog aldrig göra, men jag uppskattar att han ändrar kosten för min skull. :) 

    Jag har dock svårt att aldrig köpa hem något onyttigt. Känner ändå att jag vill ha en dag i veckan då jag kan äta vad jag vill, i måttlig mängd så klart. Jag tror ändå att om jag har det så, så kommer suget försvinna till slut. Förr åt jag aldrig "godsaker" alls, det var först när jag träffade min man som det startade. Sen ser ju vår äldsta dotter fram emot varje lördag, då det är lördagsgodis. 

    Jo visst känner man sig både piggare och fräschare av att äta hälsosamt. Jag märker att min koncentration blir mycket bättre när jag har mina nyttigare perioder. Det visar ju hur dålig kosthållning man faktiskt har.. 
  • Marcella
    ostpaj skrev 2016-04-28 22:13:19 följande:

    Precis, resultatet var ju motiverande. Och när man förstod vad och hur man skulle äta. När man har lite koll på vad som är bra och mindre bra. Sen såklart när folk började kommentera "men oj! Har du gått ner i vikt?!" (vilket ju ses som en komplimang) så blev man peppade. När kläderna började bli större var det ju också kul. Nu äter jag från små tallrikar. Gör ofta det. Våra ikea mattallrikar är så stora så innan det ligger bra på tallriken så ögat är nöjt så är det i verkligheten mat för 3 vuxna :D Jag fick en dotter för 3,5 år sen. Hon har nog också vart min stora motivationskälla. Jag vill må bra inför henne, visa och lära henne en hälsosam livsstil. Så hon inte ska behöva vara i 20-års åldern, överviktig och sen behöva lära sig, kämpa och ta sig igenom en sån sak. Hon resulterade även i att jag slutade röka för 2,5 år sen. Efter det kom träningen igång. Jag har sett vad jag inspirerar henne. Eftersom jag bara tränr hemma och aldrig vart på gym, kan hon ibland, ganska ofta, ställa sig i konstiga positioner (som inte alls har med träning att göra) och glatt utropa "titta mamma! Jag tränar!" Det om ngt får mig att vilja fortsätta!
    ostpaj skrev 2016-04-28 22:20:48 följande:

    Om det var svårt? Minns inte riktigt, men jag vet att jag tyckte det var så sjuuuukt tråkigt med mina raska promenader! Men jag hade gett mig fan på att ge det 30 minuter om dagen (efter jag slutat gå 20 min till jobbet) och jag ville visa folk att JAG KAN ändra mig! Och nog fick de en chock när jag 6 månader senare nästan hade gått ner 30 kg. Nu är rörelse en del av mig och jag mår dåligt utan att få röra på mig. T.ex nu. Gravid i sjunde månaden och gått upp 22 kg. Haha, såå less. Längtar efter träningen! Ska med andra ord få börja mitt livs andra viktresa inom kort! :p


    Jag känner också att jag vill vara en bra förebild för mina barn. De tar ju efter sina föräldrar så klart. 
    Vi har ett multigym hemma som jag använt några gånger. Barnen har varit med mig ibland, och den äldsta (3,5 år) vill också vara med och träna. Man märker ju tydligt att min livsstil påverkar dem när de vill vara med mig och göra det jag gör.

    Kul när man har bestämt sig och verkligen gör det! Jag hoppas på att komma dit jag med. :)

    Hur lång tid tog det innan du kände att det var en del av din vardag? 
    Jag kan tycka det är skönt med promenader om man är på det humöret, annars är det fruktansvärt tråkigt! 

    Tur du är motiverad till det då! :D 
    Jag gick också upp 22 kg under min första graviditet, jag mådde jättedåligt över det då jag redan hade 10 kg extra sen innan. Men gick ner de 22 kg på 6 mån med amning och promenader. När jag blev gravid andra gången kände jag att jag absolut INTE ville gå upp så mycket igen, så då cyklade jag på träningscykeln varje dag i en månad, sen tänkte jag mycket på vad jag stoppade i mig. Gick upp 12 kg, som jag sen gick ner på 2 månader med hjälp av amning och promenader. :) 
  • Marcella
    Erica01 skrev 2016-04-29 11:17:54 följande:

    Det låter som att det är så mycket du vill ändra på samma gång. Mer träning, mindre te, mindre portioner, bättre kost, mindre känsloätande osv. Det är frestande förstås att göra ett "perfekt" schema över hur man ska äta och träna varje dag, men livet och kroppen och sinnet funkar ju inte så. Ju hårdare regler och större omställning desto högre sannolikhet att misslyckas. Tänk ut ett myrsteg som vore bra för dig och som du vet att du klarar, tex inget godis på onsdagar och tisdagar eller inga snacks efter kl 21 eller grönsaker till alla måltider. Gör bara det. Känn dig stark och duktig. När det är stabilt och lätt tar du ett myrsteg till, tex stå upp på jobbet, alltid ta trapporna i dubbla steg osv och fortsätt så. Gör en plan som är lätt att klara, då behövs inte så mycket motivation!

    När jag slutade röka körde jag minisnus med lakrits en vecka, lyssnade jättemycket på musik, skrev i en forumtråd med pepp av andra (typ som FL), räknade rökfria dagar och tänkte så fort suget kom att "om jag bara klarar idag, får jag röka huuur mycket jag vill imorgon" sen nästa dag tänkte jag samma igen :)

    Med godis osv nu får jag små återfall vid pms, men det känns för det mesta okej. Då tappar jag all motivation och tycker det känns helt oviktigt. Men det blir inga monsterfrosserier längre och inget tröstätande av knäppa saker. Förut åt jag vad jag kom över när det satte in, mackor med honung, mariekex, chokladsås, russin, ostskivor - vad som helst som var sött/fett även om det inte ens var speciellt gott.


    Jag menade inte att jag behövde dra ner på just teet, utan mer kunna hantera stunderna då jag egentligen vill tröstäta på något annat vis än att dricka/äta något. :) Men jo, det är mycket jag vill ändra på.
    Jag gjorde två lappar idag, där jag kryssar i de dagarna jag ätit något onyttigt och de dagar jag tränat. Hoppas på att jag ska kunna ha en bättre översikt över mitt beteende där, och samtidigt så småningom se över hur och när jag kan ändra på något. 
    Jag känner att du har rätt i det där med myrsteg, och jag tror jag börjar med att ta tag i träningen  och väntar med maten/tröstätandet.

    Jag vabbade idag och tog med barnen och tränade (har ett träningsrum) i morse. Förutom att jag blev helt slut då natten inte varit den bästa så kändes ändå dagen lättare. Jag kände mig mer pigg och glad och mycket mer motiverad. Åt bra frukost och till lunch åt jag en matlåda jag förberett igår. Middagen var helt ok, jag måttade upp så jag inte hade möjlighet att ta mer. Jag känner att har jag sådan motivation som jag haft idag så kör jag på, andra dagar får det vara som det är. Men att jag ska försöka träna iaf tre dagar i veckan.
    Något godis mot kvällen, men jag känner att det är ok då dagen ändå varit bra i övrigt. 

    Du har kommit jättelångt med dina ändrade vanor ju. Måste kännas hur bra som helst. :) 
  • Marcella
    Lily-Rose skrev 2016-04-29 23:27:47 följande:

    Har inte läst alla inlägg men om man vill ändra livsstil så försök inte ändra allt på en gång. För då funkar det aldrig.

    Typ, om du vill gå ner i vikt, börja med att äta regelbundet, när det funkar så börja fokusera på mängden mat, och där efter vad du äter.

    Vill du börja träna så tro inte att det funkar att du ska dra till gymmet varje dag, och att köra stenhårt. Utan börja lätt och enkelt så att du ser en förändring för då stannar motivationen, går man in och tro man kan göra för mkt direkt så blir man besviken och tappar motivationen för man inte ser någon utveckling.


    Det är nog det felet jag gjort ofta, att jag börjat försöka förändra allt på en gång. Men har nu förstått att jag får ta en sak i taget. Hoppas på att det ska fungera bättre. :)
Svar på tråden Hur ändrade ni era livsstilsvanor?