• Jessan

    Supertrotsig 5-åring

    Jag känner mig desperat.
    Min 5-åring gör mig (och min sambo) snart galen. Hon är världens goaste, roligaste, snällaste - och TROTSIGASTE. Jag känner mig så himla misslyckad som förälder vissa dagar, och nu är det extremt.

    Hon lyssnar inte för fem jäkla öre. Det spelar ingen roll hur vi pratar med henne, om vi pratar lugnt och sansat - eller om vi är arga och skriker - ingenting funkar. Hon ignorerar oss totalt. Hon har ingen respekt för oss. 
    Jag hatar att vara "arga mamman" hela tiden, men hon ger mig inget val. Jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag/vi ska nå fram till henne.

    Vet inte vad jag vill med detta inlägg egentligen...är bara så less på situationen.

  • Svar på tråden Supertrotsig 5-åring
  • Jessan
    Valkyria75 skrev 2016-05-10 20:07:19 följande:

    Ge några exempel lite mer detaljerat.


    Ok.
    1. Hon är ute och leker. Vi säger "nu är det dags att komma hem och äta middag". Utan överdrift så är det minst 7-8 gånger vi säger så, sedan får vi alltid hämta henne och då är det grin och skrik och vi är dumma.

    2. Hon leker hos en kompis. Jag eller pappan kommer för att hämta henne. Hon och kompis springer och gömmer sig och hon vägrar komma. Vi får jaga henne till slut och det blir grin och skrik och vi är dumma.

    3. Hon badar i badkaret. Efter 30 minuter säger vi "det är dags att gå upp nu", hon vägrar och "ska bara....." det ena och det andra 100 gånger innan man får lyfta upp henne.

    4. vi äter  frukost/lunch/middag. Hon sjunger, doppar potatis i mjölken, äter med händerna, springer iväg och ska göra gud vet vad.

    Jag skulle kunna fortsätta men det känns meningslöst. det är inga stora allvarliga saker, men det är sjukt tröttsamt att behöva hålla på och bråka om allt.
  • Jessan
    Mika86 skrev 2016-05-10 20:15:05 följande:

    Åh gud vad jag känner igen mig i det du skriver, vi har en likadan 5-åring, mycket kaxig attityd med både mot oss o bröderna.


    Hur hanterar ni det?
  • Jessan
    mammalovis skrev 2016-05-10 20:47:20 följande:

    Ja, du är inte ensam. Här plockas det fram undanlagda saker när hon kommer på tanken, även om vi sagt nej. Hon sätter på teven när hon känner för det. Sedan har vi också fått den där attityden att hon inte bryr sig, utan gör tvärtemot som hon vill istället. Om hon inte får som hon vill springer hon iväg skitarg och surar. Jag bara väntar på att hon går ut och hoppar studsmatta utan att fråga snart ... Likaså kan hon inte sluta göra saker som gör hennes syster arg utan fortsätter bara.

    Häromdagen tog det 65 minuter till förskolan mot kanske 30 minuter i normala fall. Jag höll mig extremt lugn och kramade henne vid behov, men likväl blossade ilskan upp så hon var arg nästan hela vägen. Det började med att hon hade smugglat iväg ett förstoringsglas som hon inte fick ha redan dagen innan heller i jackfickan när hon skulle köra sparkcykel. Sedan skulle hon prompt ha sin tvåhjuling. Sedan ramlade hon med sparkcykeln på gruset på garageuppfarten (bor i hyreshus), så hon var ledsen för det gjorde ont även om hon vet att hon inte får cykla på grus hur som helst. Sedan ville hon bara vara hemma. Hon var arg över att lillsyrran sprang fortare än hon sparkade o s v. Så fråga mig inte hur många gånger hon vände hemåt eller åt helt fel håll innan vi kom fram.

    Jag har nyligen läst Barn som bråkar, men vår typ av konflikter tycker jag inte de tar upp. Dessutom känns det som att allt kommit som man vänt på en pannkaka och fått fel sida upp. Visst det pågår stora förändringar mentalt och hon svävar mellan stor och liten och det kallas lilla puberteten, men jag hoppas att vi kommer igenom dem här fasen snart också för den tär på tålamodet.


    Ja det låter som här...
    Hatar när hon inte bryr sig om vad man säger. Som när jag ser att hon är kissnödig och ber henne att gå på toa innan hon går ut, och hon i stället bara sticker ut bara för att kompisarna väntar. 2 minuter senare kom hon tillbaka och har kissat på sig (det har inte hänt tidigare).... woohoo liksom..

    Eller så om man säger att hon inte får ha en viss sak, då är det som att hon ska utmana en hela tiden, och hålla på med just den saken, typ som att hon ska ha sista ordet nästan. 
    Hon är så sjukt kaxig.

    Hoppas det vänder snart. 
Svar på tråden Supertrotsig 5-åring