Vem bestämmer om barnet är friskt nog för förskolan: personalen eller förälder med sjukvårdsutbildning?

Vad har det gällt för typ av sjukdom? Gäller det smittorisk eller om barnet orkar med eller inte?

Håller med dig. Personalen har rätt. Att vara på förskolan är ansträngande och är man lite krasslig kanske man inte orkar. Att barnet är piggt hemma har ingen betydelse. Vad är det för sjukdom det handlar om? Sen tycker jag det är larvigt av dessa läkare att "klappa" andra på huvudet och tycka dom är bättre än andra och då anser sig ha sista ordet. Bara det skulle få mig irriterad.

Jag vet inte säkert men när jag luskade lite hos personalen gällde det ett "hostigt och snorigt barn". Kanske främst smittorisk. Men oavsett så blir det konstigt tycker jag när vissa föräldrar ska göra egna bedömningar. Eller?

Personalen på förskolan är de som i slutändan bestämmer. Sjukvårdsutbildade personer kan bedöma sjukdomstillstånd, men det är inte samma sak som att bedöma om barnet faktiskt orkar vara på förskolan.

Tyckte också det var nedlåtande mot personalen, rent av otrevligt. Min sambo är också läkare men skulle aldrig ifrågasätta personalens bedömning.

Men om det bara handlar om smittorisk då? Dvs att barnet är piggt med väldigt hostigt/ snorigt?

I verkligheten skulle man ju önska att trötta barn alltid skulle kunna vara hemma, men det är inte möjligt så som samhället ser ut.

Får ett barn vara på förskolan om det sovit dåligt? Får ett barn vara på förskolan om det varit feberfritt i två dygn efter sjukdom, men fortfarande behöver en timmas extra vila mitt på dagen? Får ett barn vara på förskolan om det har snuva men är piggt?
Om läkare bedömt att barnet inte är en smittorisk, men förskolepersonalen bedömer att barnet är trött - har man då rätt att vabba för sjukdom?

Ett trött barn bör kunna få lite anpassad verksamhet, tex mer pyssel, saga och lugn lek än vild aktivitet. Jag vet att det är många förskolor som har dåligt med personal och för stora barngrupper, så att det inte alltid är möjligt, men det finns ändå en skyldighet att erbjuda barnet att vara där (och göra det bästa av situationen).

Handlar det om just smittorisk så har ofta en läkare högre kompetens än en förskolepedagog att bedöma detta (ofta - inte alltid).

Denna tråd kommer att spåra ur strax när alla tycker till och det blir en kamp mellan vilka som vet bäst tyvärr. Har sett många nedvärderande åsikter om just pedagoger och deras "brist på kunskap inom barnens hälsa".

Svarar utifrån erfarenhet och upplevelser från mitt yrke som pedagog på fsk. Jag upplever tyvärr att de barn som ofta lämnas fast dom inte är i skick att delta i verksamheten på fsk är barn till just vårdpersonal av olika slag. Erfarna sjuksköterskor som "inte känner till 48-timmar vid magsjuka" är bara ett exempel ur min vardag.

Jag tror inte att det finns en part som bestämmer och har rätt, men barn som kommer till fsk och det kommer fram att barnet tex kräktes igår alt att barnet inte orkar med rings hem av oss. Jag vet att det till och med har hänt att socialen har kopplats in på en tidigare arbetsplats då en förälder flera ggr vägrade hämta sitt barn trots sjukdom, då valde rektorn att ta det vidare.

Det är stor skillnad på att orka hemma eller orka i en barngrupp och det missas lätt av föräldrar.

Det där är jättesvårt... Som personal i förskolan går vi främst på barnets allmäntillstånd; avviker det från det normala? Är det svårt att avgöra här vi en folder för i stort sett alla barnsjukdomar. För smittsamma förkylningar och symptom som ögoninflammation så får barnen vara på förskolan, (men det är ju väldigt elakt mot andra barn och deras familjer). Förbjudet är det dock inte så jag skulle inte säga Nej om någon kom i det tillståndet. Vad jag privat tycker hör inte dit.

Det är svårt när föräldrar ringer och rådfrågar - jag vet vad jag skulle göra som förälder, men som förskollärare kan jag bara hänvisa till de regler som finns. Märker jag att barnet efter bara någon timme kroknar så ringer jag, dock.