irrbloss_83 skrev 2016-05-15 08:55:27 följande:
Ett problem för många överviktiga (definitivt för mig när jag var som störst) var att jag också hade ätstörningar. Inte anorexi förstås, men helt klart ett stört förhållande till mat.
Problemet många överviktiga brottas med är ju en helt urspårad hormonell reglering av hunger och matintag och då är det otroligt svårt att hålla sig till att "bara äta mat".
Det är där LCHF hjälper till. Det balanserar upp hormonerna så att man faktiskt har en chans att hålla sig till maten, och inte chipsen.
Jag vet inte om du är en sån som har varit mer eller mindre normalviktig hela livet, men jag vet att Mai-Lis Hellenius är en sån. Hon är professor i nånting kostrelaterat och uttrycker sig ungefär som du gjorde. Och min tolkning av hennes utsago är att hon aldrig behövt kämpa med vikten, för då hade hon vetat att det inte håller mer än ett fåtal dagar för de flesta personer.
Sen, missförstå mig rätt, jag säger inte att LCHF är det allena saliggörande, jag har testat det och gått ner i vikt så för mig funkar det, sannolikt för att jag också har vissa PCO-drag och med detta följer en störd sockermetabolism. Det som har funkar allra bäst för mig har varit nån slags paleo-historia. Jag gick ner i vikt lite mer än på LCHF men mådde enormt bra. Nu äter jag (när jag inte är gravid) för det mesta paleo, men jag fuskar ibland när jag verkligen tycker att det är värt det.
För andra fungerar varken LCHF eller Paleo, och om det beror på att man "gör fel" eller på fysiologi och gener lämnar jag osagt, även om jag har en klar uppfattning i frågan själv.
Jag tror på LCHF utan att ha provat det eller känner ngn som gjort det. Jag tänker att problemet för de som är överviktiga är att de inte klarar att känna hunger utan måste tillfredsställa det behovet direkt(?). (Som en alkoholist eller annan drogmissbrukare som genast faller in i missbruk när suget kommer). Med LCHF (förutsatt att man följer dieten strikt) så är det möjligt att minska i vikt UTAN att behöva vara hungrig efter vad jag förstår(?)