Söva tvillingar ensam dagtid??? Hjälp

Tandembära, dvs bära båda två samtidigt? Funkar både med sjal och sele. Då sparar du ryggen. Sen kanske skaffa en sån där stor boll att studsa på så slipper du gå runt.

Kan du inte söva dem i vagn? Ha vagnen inomhus och låta dem sova där?

Har testat det för ett par veckor sedan och de vaknade så snart jag slutade vagga, men kanske ska ge det ett till försök. Det är så meckigt bara för vagnen är parkerad vid entrén och då vi inte har hiss så får man kånka upp ock ner vagnen varje gång den ska användas..

Ja jag tror att det kan vara något man får öva upp. Och faktiskt, funkar det så kanske det är värt att köpa en billig tvillingvagn till att enbart ha inomhus för dagsovandet.

Vänj dem vid att sova i vagn ute. Det finns två plus med det. Du kommer själv ut och många bebisar sover bättre utomhus. Mina har sovit ute i vagn sedan nyfödda. Det kommer underlätta senare också att ni kan ta med barnen och de kan sova var som helst och när som helst bara ni har vagnen med er. Jag har vänner som vant sina bebisar vid att bara sova i sin säng. De har det skitjobbigt när de är iväg med sina ungar som inte sover och bara gnäller. Nej, vagn ute slår allt.

Har du babynest?

De tycker inte om att ligga tätt nära varandra då?

Tack för alla tips! Nej vi använder inget Babynest men har beställt så får se vad de tycker om det. Dem har aldrig blivit lugnare av att ligga bredvid varandra, vet att många säger att det är såååå mycket enklare att få tvillingar att somna själv då de finner trygghet i varandra men det stämmer inte på våra iallafall. Inte nu så tidigt iallafall.

Mina (1 år nu) somnar bara i vagn dagtid. Det blir till att gå en hel del långa promenader helt enkelt. Mina har aldrig kunnat sova ihop efter den allra första tiden, då väcker de varann.

Det finns apparater att fästa på vagnen som skakar dem, såg ett test i en föräldratidning för nåt år sen. Då kanske du slipper gå hela tiden de sover.

Ja man kanske borde prommenera mer så dem somnar. Problemet är att varje gång vi är ute och prommenerar så vaknar den ena flickan och gråter. Jag tar alltid upp henne och lägger tillbaka henne men så börjar hon gråta igen. Idag när vi skulle handla tog jag nog upp henne 5 ggr. Är rätt jobbigt att bära en och köra vagnen samtidigt. Kanske gör jag fel som tar upp henne hela tiden...

Är det någon som har erfarenhet av vyssan lull tassar? Ska sättas på spjällsängen så man kan vagga den.

måste fråga, du är emot skrikmetoder...men de skriker ju nu när du försöker lägga dem eller hur?
Mitt tips är att dels ha en vagn inne för inomhusbruk där de kan sova och så vänjer du dem att sova i vagnen!

Ja de skriker om jag inte går och bär dem. Får ju bära båda samtidigt. Då är de nöjda men det är tufft för mig som har en del ryggproblem sen tidigare. Är de riktigt trötta kan de ligga hos mig vid bröstet och somna i soffan, men behöver jag gå på toa eller liknande vaknar de direkt.

Hur ska man vänja de vid vagnen då?? Man tar ju upp de när de är ledsna...

nja tänk lite framåt nu. Du kommer inte kunna fortsätta hålla dem båda samtidigt och söva dem. De blir tyngre och du har bara en rygg. Det är liksom inte hållbart!
Bädda ner dem gosigt när de är mätta och nybytta i vagnen, nära eller liksom ombäddat lite " trångt". Så gungar du vagnen, eller drar den över en tröskel. Sjung för dem eller ha på musik i bakgrunden. De kommer somna! och det är inte farligt att skrika lite. Du är ju dessutom där och pratar med dem, sjunger för dem, stryker på dem.

En fråga... Är de prematurer?

Om de är prematurer är det inte så konstigt att de skriker. Jag har två prematurer (v27 o v29). Det var omöjligt att få de att ligga i säng eller även ofta i vagn. Låg ju med bebisarna på bröstet (kängurumetoden) på sjukhuset i drygt 3 månader dygnet runt, så det är ju inte konstigt att de inte vill ligga själva helt plötsligt. Nu vet jag ju inte om dina tvillingar är prematurer. Lycka till med sökandet! Hoppas att det blir bättre!

De är födda i vecka 38, tack så mycket jag hoppas det blir bättre!

Fortsätter skrikandet när de ligger ner så kolla upp tyst reflux. Det gör rejält ont. Jag vet många just tvillingar som har detta. BVC brukar inte riktigt ha koll på vad det är tyvärr, så i så fall; sök på en riktig barnmottagning (på sjukhus).

Jag satt och guppade på pilatesboll med en i sjalen och den andra på armen. Brukade kunna flytta mig till soffan sen, och så sov de på mig där en stund.
När inte det funkade längre körde jag dem i bilen tills de slocknade, och lyfte sen in babyskydden, alternativt satt kvar i bilen och drack kaffe.
För oss vände det vid ca fyra månader, då började de sova kortare stunder i vagnen så länge den gungade. Sen somnade de i rullande vagn men fortsatte sova när jag ställde dem på baksidan. Nu sover de alltid ute i vagnen dagtid.

På kvällarna somnade de hos mig tills de var runt året, sen vande de sig vid att ligga i sina sängar med mig sittande bredvid, och så somnar de fortfarande.

Jag säger fortfarande vagnen. Mina har fått skrika lite i vagnen om det bara handlat om lite trött/gnällskrik (inte hysteriskt skrik). Jag har pratat med dem och klappat lite på dem till de somnat. Jag tycker det är stor skillnad på det och att låta barnet skrika själv i ett rum. Skrika kommer de ju göra hur du än gör. Du måste hitta ett sätt som är hållbart på sikt.

Jag känner igen situationen fast det var ett par år sedan. Första året med tvillingarna var ett enda dåligt samvete. De ville inte ligga bredvid mig båda på dagtid, och en vägrade till och med att äta om det gråtande syskonet fanns inom hörhåll. För grät gjorde de båda när de inte fick den odelade uppmärksamheten från mig - bärsjal eller ej. När de var 11 veckor fick jag dessutom inte bära båda samtidigt pga att magmusklerna inte vuxit ihop.

Lösningen? Tyvärr: Jag lade de ena i sin säng i ett stängt rum medan den andra matades och så byttes de av. Det blev mycket skrik och jag mådde psykiskt dåligt av det - men de måste ju få mat. Oftast fann de trygghet i sin egen säng. När båda var mätta och skulle sova på dagen trivdes de att ligga i spjälsängarna bredvid varandra. Jag lämnade rummet (för att desinficera nappflaskor och bröstpumpen ni vet...) och de låg och jollrade glatt med varandra tills de somnade. De har vuxit upp till självständiga, glada "toddlers".

Jag är så glad att spädbarnstiden är över! Jag ville verkligen inte lämna dem gråtande. Jag hade velat ha en annan vuxen hemma som hjälpt mig att hålla och trösta. Men det fanns ingen sådan person och BVC kunde inte hjälpa till. De kunde inget om tvillingproblematik - inte ens teoretiskt. Idag vet jag att Socialförvaltningen kan hjälpa till med resursperson om det verkligen krisar. Förr i tiden (70-tal?) lär det till och med ha varit vanligt att tvillingmammor fick ha en kommunal barnsköterska vissa timmar.