Måste man gilla bonus för att förhållandet ska funka?

Nej, verkligen inte okej. Ni har barnet halva tiden, TS? Så han har redan idag en helt jämlik uppdelning med barnets mamma, dvs de tar 50% var av just vardagen, all logistik runt hämtning/känning osv. Om DU då ska gå in och ta hälften av DEN tiden blir han alltså pappa på 25%. Otroligt fräckt av honom att kräva att du ska avlasta honom med HANS barn så att han slipper vara så mycket pappa han borde.

Hämtning/lämning skulle det givetvis stå.

Det kanske han vill. Men det skulle de facto innebära precis det jag skrev: att han bara är pappa på 25 procent. Och det har han ingen rätt att "kräva" av dig. Ärligt talat är det knappt ens okej att han VILL det. Jag vet inget om varför han och barnets mamma gick isär, men de ÄR separerade. Det innebär att han under de veckor barnet är hos honom (er) INTE har barnets andra förälder till hands. Så är det bara. Och som sagt: mer jämställt föräldraskap än de som separerat och har barnen halva tiden var har är nog svårt att uppnå. Men inte om i det här fallet pappan tycker att en tredje person (du) ska gå in och vara lika mycket förälder som han...

Jag säger inte att det är enkelt. Jag är själv bonusmamma och har ofta dåligt samvete för allt möjligt. Men TACK OCH LOV har min sambo aldrig tyckt att vi ska fungera som den kärnfamilj vi inte är, dvs att jag ska vara lika mkt förälder som han när bonus är här. Det hade INTE fungerat mellan oss i så fall. Hans barn, hans ansvar. Jag gör grejer när jag kan - och VILL. Inte för att jag "ska". Det är inte jag som satt barnet till världen och således inte heller jag som ska ta ansvar för det. KANSKE hade det sett annorlunda ut om barnet inte hade någon mamma alls och bott här på heltid. Men nu är det inte så.

Du ska säga som du känner. Att du faktiskt inte vill ta så mycket ansvar som han vill att du gör. Att det är hans barn och att du, även om du absolut vill fungera som en familj, inte är bonusens mamma och inte kan förväntas ta den rollen. Ni är en familj, men ni är inte en kärnfamilj. Familjer ser ut på olika sätt och fungerar olika. Säg att såväl du personligen som din och bonusens relation skulle må enormt mycket bättre om du inte kände ett tvång att vara lika mycket förälder som din man är. Självklart "kan" du inte säga att du ogillar hans barn (det leder inte till nåt bra), däremot kan du påpeka att du ofta känner irritation mot barnet och att det högst sannolikt beror på att du känner dig tvingad att göra så pass mycket som du gör. Att du gör det av plikt och dåligt samvete, inte för att du VILL göra det. Och att det är orättvist mot både bonus och dig.

Till exempel.

Kom ihåg att du och ditt mående, och hur du trivs i er familj, är precis lika viktigt som din mans eller bonusens.