• Anonym (Orolig syster)

    Är sociala myndigheter verkligen opartiska?

    Mitt syskon riskerar vårdnaden om sitt barn. Hen är under utredning av socialtjänsten. Mitt syskon är ingen ängel men hen har aldrig någonsin gjort något som kan riskera att skada barnet. Trots detta har barnets andra förälder fått socialtjänsten på sin sida genom att säga saker om mitt syskon som är rena lögner. T.ex. att mitt syskon hotat hen, varit våldsam mot hen, lämnat ifrån sig barnet till främlingar osv. Inget av detta stämmer. Det enda som jag kan se talar emot mitt syskon är hens ibland något tvivelaktiga umgänge som hen dock aldrig umgås med när hen har barnet.

    Till saken hör att barnets andra förälder utöver lögnerna kommer från en oerhört problematisk bakgrund (psykiskt instabil mor, frånvarande far, syskon med diverse diagnoser, dålig självkänsla och aggressionsproblem) men har socialtjänsten utrett detta? Nej. Istället lägger de allt fokus på att intala mitt syskon att hen ska ge upp vårdnaden om barnet! Är det rätt? Ska inte socialtjänsten vara neutral i sådana här frågor? Mitt syskon har inte fått träffa sitt barn på flera månader pga att den andra föräldern säger att socialen sagt att barnet ska vara hos hen. Det finns för övrigt inga skriftliga beslut på det som mitt syskon fått ta del av. Bara muntliga tydligen...

    Som syster är jag partisk det förstår jag. Men jag blir riktigt upprörd när jag hör om det här. På vilket sätt upprätthålls barnkonventionen när socialen aktivt motverkar mitt syskons umgänge med sitt barn? Inga domar har fallit. Inga bevis finns utöver den andra förälderns ord. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till häxprocesserna då hundratals kvinnor och män miste livet pga att någon helt sonika sa att de var trollkunniga... inga bevis behövdes, bara ord.

    Jag vill egentligen inget särskilt med inlägget annat än ventilera min frustration och uppgivenhet över de sociala myndigheternas partiskhet. Är det verkligen så här det går till i Sverige år 2016?

  • Svar på tråden Är sociala myndigheter verkligen opartiska?
  • Iarwain

    Nej, dom är inte opartiska, de står på barnens sida.

    Det är inte kamp mellan ditt syskon och dennes partner, utan ett barn som ska få så bra som möjligt.
    Har ditt syskon inte förstått det talar det till dennes nackdel.

  • Kjell2

    Vad beslutade tingsrätten angående umgänge vid yrkande på ett interremistiskt beslut?

  • Anonym (Orolig syster)
    Iarwain skrev 2016-05-21 09:53:18 följande:

    Nej, dom är inte opartiska, de står på barnens sida.

    Det är inte kamp mellan ditt syskon och dennes partner, utan ett barn som ska få så bra som möjligt.
    Har ditt syskon inte förstått det talar det till dennes nackdel.


    Och på vilket sätt är det för barnets bästa att denne inte får umgås med båda sina föräldrar? Inga skriftliga beslut finns på detta.

    Tycker du verkligen att det låter som att barnets bästa kommer till tals här när socialen aktivt försöker övertyga mitt syskon att ge upp vårdnaden?
  • Anonym (Orolig syster)
    Kjell2 skrev 2016-05-21 10:06:24 följande:

    Vad beslutade tingsrätten angående umgänge vid yrkande på ett interremistiskt beslut?


    De har inte varit i tingsrätten. Mitt syskon har noll tilltro till myndigheter och vet inte hur hen ska vinna i det här. Jag försöker förklara för mitt syskon att det måste finnas rättsliga instanser att gå till men mitt syskon förstår inte "byråkratiska" som hen uttrycker det. Eftersom jag är partisk som syster vet jag inte heller riktigt hur mycket hjälp jag kan/får ge.
  • Anonym (Man vet inte)

    Du kanske inte vet allt heller. Barnen kanske har sagt saker till socialtjänsten som gör dem oroade. Jag jobbar själv på socialtjänsten och utreder, och jag kan säga att det är väldigt svårt ibland att få en klar bild över situationen. Särskilt om två föräldrar är i konflikt och målar upp varandra som dåliga föräldrar.

    Som nån skrev, barnen är i fokus.

    Man försöker gå på vad som blir bäst för barnen. Oftast är det hårt arbete med föräldrarna som krävs, för att de ska lägga ner sitt agg mot varandra och jobba tillsammans för att barnen ska ha det bra. Men faktiskt om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att dessa ärenden med föräldrar i konflikt, är de svåraste.

    Man försöker stenhårt att få föräldrarna att se barnen istället för sina egna konflikter och titta på "vad kan JAG göra", inte bara skuldbelägga den andra, men det är mycket mycket svårt.

    Hoppas att de kommer fram till en lösning som är bra för alla.

  • Anonym (anonym)
    Anonym (Orolig syster) skrev 2016-05-21 09:44:45 följande:
    Mitt syskon riskerar vårdnaden om sitt barn. Hen är under utredning av socialtjänsten. Mitt syskon är ingen ängel men hen har aldrig någonsin gjort något som kan riskera att skada barnet. Trots detta har barnets andra förälder fått socialtjänsten på sin sida genom att säga saker om mitt syskon som är rena lögner. T.ex. att mitt syskon hotat hen, varit våldsam mot hen, lämnat ifrån sig barnet till främlingar osv. Inget av detta stämmer. Det enda som jag kan se talar emot mitt syskon är hens ibland något tvivelaktiga umgänge som hen dock aldrig umgås med när hen har barnet. Till saken hör att barnets andra förälder utöver lögnerna kommer från en oerhört problematisk bakgrund (psykiskt instabil mor, frånvarande far, syskon med diverse diagnoser, dålig självkänsla och aggressionsproblem) men har socialtjänsten utrett detta? Nej. Istället lägger de allt fokus på att intala mitt syskon att hen ska ge upp vårdnaden om barnet! Är det rätt? Ska inte socialtjänsten vara neutral i sådana här frågor? Mitt syskon har inte fått träffa sitt barn på flera månader pga att den andra föräldern säger att socialen sagt att barnet ska vara hos hen. Det finns för övrigt inga skriftliga beslut på det som mitt syskon fått ta del av. Bara muntliga tydligen... Som syster är jag partisk det förstår jag. Men jag blir riktigt upprörd när jag hör om det här. På vilket sätt upprätthålls barnkonventionen när socialen aktivt motverkar mitt syskons umgänge med sitt barn? Inga domar har fallit. Inga bevis finns utöver den andra förälderns ord. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till häxprocesserna då hundratals kvinnor och män miste livet pga att någon helt sonika sa att de var trollkunniga... inga bevis behövdes, bara ord. Jag vill egentligen inget särskilt med inlägget annat än ventilera min frustration och uppgivenhet över de sociala myndigheternas partiskhet. Är det verkligen så här det går till i Sverige år 2016?
    Socialtjänsten är inte intresserad av att den ena parten har dåliga uppväxtförhållanden eller har syskon som har diagnoser, socialtjänsten är intresserad av hur föräldern mår och lever i dagsläget och hur föräldraförmågan påverkas. Ditt syskon har ett tvivelaktigt umgänge vilket är mer skadligt för barnet än att den andra föräldern har syskon som har diagnoser..
  • Anonym (mom)

    Hur ska Socialen veta att ditt syskon inte är en fara för barnet? Hur ska de veta att det den andra föräldern säger inte är sant? De måste naturligtvis utreda detta och tills det är klarlagt måste man ju skydda barnet OM det skulle vara sant, det måste du väl hålla med om?

    Ditt syskon får ju bevisa att det inte är så som det påstås. Sen skriver du ändå att ditt syskon "är ingen ängel" vad betyder det? Att hen aldrig skulle skada sitt barn, nej men skulle man kunna tro det pga det som ligger till grund för  när du säger"hen är ingen ängel". DU skrivs rockså att hen har "tvivelaktigt umgänge". Vad innebär det och hur ska man veta att hen inte umgås med dessa när hen har barnet? Varför ska man över huvud taget ha tvivelaktigt umgänge som förälder?

  • Anonym (Orolig syster)
    Anonym (Man vet inte) skrev 2016-05-21 10:16:22 följande:

    Du kanske inte vet allt heller. Barnen kanske har sagt saker till socialtjänsten som gör dem oroade. Jag jobbar själv på socialtjänsten och utreder, och jag kan säga att det är väldigt svårt ibland att få en klar bild över situationen. Särskilt om två föräldrar är i konflikt och målar upp varandra som dåliga föräldrar.

    Som nån skrev, barnen är i fokus.

    Man försöker gå på vad som blir bäst för barnen. Oftast är det hårt arbete med föräldrarna som krävs, för att de ska lägga ner sitt agg mot varandra och jobba tillsammans för att barnen ska ha det bra. Men faktiskt om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att dessa ärenden med föräldrar i konflikt, är de svåraste.

    Man försöker stenhårt att få föräldrarna att se barnen istället för sina egna konflikter och titta på "vad kan JAG göra", inte bara skuldbelägga den andra, men det är mycket mycket svårt.

    Hoppas att de kommer fram till en lösning som är bra för alla.


    Jag inser att det kan vara problematiskt. I det här fallet är det dock så att det är den andre föräldern som målar upp en dålig bild. Mitt syskon vill inte smutskasta någon och gör därför inte det heller. I samtalen med socialen sitter hen mest tyst, svarar på frågor och försöker försvara sig mot anklagelserna.

    Det jag tycker är märkligt är att allt fokus läggs på mitt syskon och eftersom hen inte heller "snackar skit" om sitt ex verkar de inte ens bry sig om att titta på dennes livssituation.
  • Anonym (Maj)

    Om jag förstår dig rätt finns det idag inga beslut vare sig gällande åtgärder från socialen eller dom om umgänge?

    Det finns alltså inget formellt beslut kring att ditt syskon ska ha begränsat umgänge med sitt barn?

    Jag tycker att det låter lite som att ditt syskon inte riktigt vet vad som gäller kring umgängesrätt, vårdnad, utredningen mm.

    Skulle inte du kunna följa med sitt syskon på ett möte med socialen för att bara lyssna på vad de säger och därigenom kunna hjälpa ditt syskon att greppa sotuationen. Vad det är de säger och vill åtgärder som kan vara relevanta för syskonet (tex byte av umgänge).

    Det är ofta mycket lättare att vara två personer, ofta uppfattar man olika saker och kan komplettera varandra. Särskillt när det är mycket känslor inblandade och man upplever sig vara i underläge kan det vara viktigt.

  • Anonym (mom)
    Anonym (Orolig syster) skrev 2016-05-21 10:28:53 följande:
    Jag inser att det kan vara problematiskt. I det här fallet är det dock så att det är den andre föräldern som målar upp en dålig bild. Mitt syskon vill inte smutskasta någon och gör därför inte det heller. I samtalen med socialen sitter hen mest tyst, svarar på frågor och försöker försvara sig mot anklagelserna.

    Det jag tycker är märkligt är att allt fokus läggs på mitt syskon och eftersom hen inte heller "snackar skit" om sitt ex verkar de inte ens bry sig om att titta på dennes livssituation.
    Hur vet du att all fokus läggs på ditt syskon och att de inte tittar på den andres livssituation? Har du insyn i utredningen och vad de gör förutom att de pratar med ditt syskon?
Svar på tråden Är sociala myndigheter verkligen opartiska?